Sida 158
»Han vistas för närvarande i assessor Hagels hus ... huru länge han der kommer att dröja, vet jag inte, men inte kan han väl i evighet uppehålla sig der.»
»Bruno! Hvad som icke ännu skett, kan ske.»
»Det är sannt nog ... men när tror du det skall ske?»
»I morgon ... i dag ... på ögonblicket...»
»Om förlåtelse, Anna ... men detta vore icke klokt handladt ... Om sonen knall och fall doge så der bums efter modern, skulle misstanken om den senares död kunna taga en annan riktning ... sonens död kunde blifva faderns räddning.»
»Men det blefve faderns förtviflan ... detta slag skulle krossa honom ... då vore min hämd fullkomlig ... då, men icke förr, Bruno!»
»Det är klart, och fullkomlig skall den bli ... men du måste ha tålamod ... den minsta öfverilning kan förstöra alltsammans ... inser du ej, hur lätt man kunde falla på den tanken, att samma hand, som drabbat sonen, äfven förut drabbat modern? ... Tror du, att man med samma beqvämlighet kunde beskylla gevaldigern för det ena som för det andra? ... Man kan icke sitta fången under Kastenhoffs fängelsehvalf och på samma gång taga lifvet af en varelse, som bor i Adolf Fredriks församling.»
»Du kan ha rätt ... jag måste ge mig till tåls ... men ...»
»Men det hindrar inte att, bara man får tid på sig, den saken ordnar sig på tillbörligt sätt ... Några veckor blott, och mor och son skola jemföra sina hvita bröllopsdrägter med hvarandra i en lyckligare verld.»
Bruno log under det han sade dessa ord, och hans leende var satans.
Anna Jolanta log, men hennes leende var fasansfullare än Brunos.
De ormar, man upptäcker i stenröset, åstadkomma icke på långt när så mycken förskräckelse och fasa, som dem man varseblir på blomsterfältet. Det kommer deraf, att på det förra stället, ormars vanliga tillhåll, väntar man att finna dem, men icke på det senare.
»Vill du inte taga min skatt i skärskådande?» frågade Bruno, i det han framtog en tjock, svart plånbok och räckte den åt zigenerskan.
»Jaså, den du gräfde upp ur magasinsgolfvet,» svarade hon, mottagande plånboken.
Källa: Project Runeberg ·
