Read Runeberg

Smärre skrifter. Poetiska försök, strödda uppsatser, tal och riksdagsanföranden

Originalsida 29
Originalsida 29
Originalsida 28
Originalsida 29
28–29

Sida 29

Schweizeriet och källaren

SCHWKIZEEIET OCH KÄLLA1MN.

Har jag ej böljor, hvari man kan segla? Ej malörtshamn för den som seglat nog? Min biffstek >med sin lök och sin potatis Man ratar nu och vill ej mera ha, Liksom man hummer-gås-pastejerna Hos dig, o schweizeri, fick äta gratis. Hårdt är för den, som uppå supars elf Sig kafvat fram, att se likören svalla 1 Rätt hårdt för den, som sett hur andra falla, Att slutligen bli tvungen falla sjelf.

schweizeriet.

Min bästa farbror I Hvem kan hjelpa det? Hvad rår jag för att tidens anspråk stiga? Den älskar mest det rörliga, det viga, Och vill ej ständigt trampa samma fjät. Din »spetsis» är ju skör och tunn som rutan; I lilla supen finns ej mera nytt, Se'n nykterheten till jamaikan flytt; Och besk är tiden nog, din besk förutan.

källaren.

Tig med jamaikan, tig, din munsjör snus I Den lilla supen krusar ej för denna, Ty först är den, som ger det första rus, Och bäst är den, som låter bäst sig känna. Nej, tiden skyr, ty prål dess fana bär, Det grundliga för tomma rariteter.

schweizeriet.

Den älskar, om ej ensamt qvantiteter, Det lilla, blott det godt och smakfullt är.

källaren.

Och det som kostar, ruinerar mest. För klen valuta arma kassan blöder. Bland alla du förstår den krama bäst, För drycken från och drinkaren till söder. Ej någon källarskylt man resa törs, Ty kypringskonsten dör för dina finter,

Källa: Project Runeberg ·