Sida 94
94
STBÖDDA ITPPSATSEK.
Nationalmuseum,
Monolog.
(Mars 1857.)
nationalmuseum.
Jag undrar just hur länge jag skall stå I draget här, på hufvudbonad sviken, Emellan Strömmen der och Djurgårdsvikenl Man vara skall af sten att slita så. De andra husen lyckliga jag skattar, Fast vida under mig i rang de stå, Men alla ha de sina tegelhattar Och med de nätta skorstensplymer på. Att vårda landets minnen och dess ära Är min bestämmelse, mitt höga kall; Det skönas verk jag äfven skydda skall, Men sjelf ser ut så att jag kan förfära. Ej intendentsembetet klandras må, Fast alla mot detsamma varit stygga; Dess enda fel är att det ej kan bygga Och icke heller är att bygga på; Det har ej minsta finger med i saken, Ty ritning fick man af den tyska smaken;