Sida 582
På visit hos stadsfullmäktige.
Af JOH. LYBÄCK.
I Storkyrkans torn ljuder kvartslaget öfver sex och i samma ögonblick dånar öfverståthållarens väldiga klubba mot ordförandebordet i Stora börssalen. Stockholms stadsfullmäktige ha sammanträde.
Öfverståthållaren yttrar omedelbart därpå:
— Upprop!
Nu reser sig den till vänster om honom sittande, liflige sekreteraren d:r Moritz Rubenson, hvit som en dufva i hår och skägg kring den judiska profilen, och börjar med stor rutin — han har också fungerat som sekreterare sedan år 1867 — rabbla upp namnen på stadsfullmäktige. I allmänhet ljuder ett monotont ja till svar. Stundom yttrar sekreteraren efter något namn »sjuk» eller »kommer senare», men vid andra namn stannar han och uppropar dem två gånger. Erhålles då intet svar, är detta ett tecken till, att denne stadsfullmäktig är borta utan anmäldt förfall och han får då plikta till stadskassan.
Under tiden kunna vi taga en öfverblick af omgifningen. Stora börssalen, hvilken fordom tog sig ärevördig och respekt-ingifvande ut då dess hvitt och guld strålade i rik belysning och som spelade en ganska framträdande roll i Stockholms borger-
