Sida 685
Stoekholm i sadeln.
Af JOHN SUNDBERG.
Det allt mer modärn-vordna sport- och idrottsväsendet, i förening med regelrätta kroppsliga öfningar, är ingalunda någonting nytt. Det har gamla, berömda anor.
Hvem har icke med beundran läst om spartanskorna, huru de genom kroppens kraft och skönhet, genom andens oförskräckt-het öfverglänste alla Greklands kvinnor!
Dessa företräden voro helt enkelt en frukt af de af de spartanska jungfrurna bedrifna kroppsöfningarne, hvilka voro påbjudna och noga stipulerade i den lykurgiska lagstiftningen.
Lykurgos ville uppöfva och utveckla flickornas kropps- och själsförmögenheter, på det att de sedermera skulle blifva i stånd att bättre och lättare uppfylla sina moderliga plikter. Han hoppades, att kraftiga mödrar skulle skänka staten också kraftiga och friska barn.
Och detta hopp kom icke heller på skam.
Hvad som en gång förskaffade Greklands ungdom dess skönhet i utvecklad kraft och behaglig gestalt, spänstighet och uthållighet, borde genom gymnastiska öfningar, genom allehanda sport och idrott kunna på nytt upplefvas och sålunda ett skönt och kraftigt släkte utbildas.
