Sida 188
I skolan: Allmänna läroverken och privatskolorna, af fil. d:r A. Meyer
föreställning om vår tids största vetenskapliga tanke: utvecklingsläran.
Snarlikt är förhållandet vid undervisningen i fysik och kemi: den döda läsningen efter lärobok och det torra schematiserandet hafva fått vika för ett lifligt och intresseväckande experimenterande, och endast ur de experiment, som lärjungen själf sett — eller t. o. m. stundom själf verkställt — får han draga sina slutsatser om tingens lagar. Sixten von Friesen.
Låtom oss för ett ögonblick glänta på dörren till den fysiska lärosalen, då t. ex. en lektion i optik gifves af den framstående lektorn K. T. Moll vid Realläroverket, måhända den man, som har den största förtjänsten af experi-menteringens utveckling vid svenska läroverk, och hvilkens metod genom hans profårselever och hans nyligen utgifna lärobok spridts öfver hela landet.
Vid dörrens öppnande öfverraskas vi genast af att finna hela rummet.inhöljdt i ett ogenomträngligt mörker, endast genombrutet af en ytterligt skarp ljusstrimma, som från en spegel bakom ett litet hål i en af fönsterluckorna faller på en egendomligt formad apparat på föreläsningsbordet. Ett dylikt förmörkande af rummet skulle enligt forna dagars skoltraditioner blott varit signalen till ett ohejdadt »klassskoj», men hur är det här? Alla lärjungarna sitta med spänd uppmärksamhet riktad på apparaten och försöka i mörkret så godt det sig göra låter att i sina anteckningsböcker nedskrifva de siffror som på densamma iakttagas af den ena efter den andra, som framkallas för att utföra experimentet. Dessa siffror utgöra sedan materialet för följande dagens läxa. — Månne att lära sig dem utantill? — Nej ingalunda, blott
Boken om Stockholm. 24
Rektor H. Hernlund.
Källa: Project Runeberg ·
