Sida 250
Sommarnöje, af Gustaf Janson
III.
I ”Parken”.
å fort sommaren med solsken, blommor och fågelsång proklamerat sitt välde, flytta alla, som ha tid och råd därtill, eller hälst bägge delarne, ut på sina landsställen. Men kvar i staden lämna de en hel del människor, som hvarken kunna eller vilja fara bort, och vilja de, så kunna de ej, och kunna de .... ja alltid är något hinder i vägen. Utom verkstädernas arbetareskaror och personalen i butiker eller på kontor gifs det en hel del godt folk, som har mycket godt om tid, men vanligen lika ondt om pengar, och för alla dessa blifva gatorna med sin solhetta, sitt dam och sina illaluktande kloaker ytterst plågsamma.
De äga i sitt yttre ingenting, som skiljer dem från stadens öfriga in-
Källa: Project Runeberg ·
