Sida 79
5. Pröfning af grunderna för Dödsstraffets bibehållande i den svenska strafflagstiftningen
Boströms lärosatser om dödsstraffet.
79
har aldrig varit vàr afsigt') eller ingått i planen för detta vårt arbete. En sådan undersökning skulle fora oss allt för långt ifrån det egentliga ämnet for närvarande afhandling. Vi erkänna villigt att hos åtskilliga af dessa finnes mycket, som är sant jemte annat, som enligt vårt förmenande, ieke kan bestå vid en allvarligare pröfning och som genom sina konseqvenser vid tillämpningen måste leda till resultat af betänkligaste art. Yi vilja endast bär i korthet fasta uppmärksamheten på några af de lärosatser, angående dödsstraff, som den frejdade svenske tänkaren, professoren Boström, uppställt och som af hans anhängare utvecklats och fortfarande hyllas. Vi känna oss så mycket mera uppfordrade bärtill, som professor Nyblæus, en framstående lärjunge af Boström, i sin förtjenstfulla afhandling: Om Statens Straffrätt, undersökning från den Bo-sffömska filosofiens ståndpunkt» (3:dje uppl), ansett sig böra till granskning upptaga hvad vi i första upplagan af denna skrift anfört såsom grund för vår åsigt om dödsstraffets uteslutande ur den allmänna strafflagen Och då nämnde afhandling allmänt begagnas vid universiteten i Upsala och Lund såsom en lärobok för de studerande, hvilka skola egna sig åt juridiska studier, är det säkerligen på sin plats att här visa hvarthän deu praktiska tillämpningen af de Boströmska lärosatserna i änmet förer Tillämpningen talar ett vältaligt för alla begripligt språk. I den händelse 1864 års lagstiftare, med ledning af samma satser, hade anordnat samtliga straffbestämmelserna i den nya strafflagen, skulle följderna deraf snart blifvit i ögonen fallande. Med några exempel visar det sig klart, att tillämpningen skolat föra till resultat af deu grymma beskaffenhet, att de talrika afrättningar här i landet, som i sådant fåll årligen ifrågakommit, omöjligen kunnat gå i verkställighet utan att från nationens sida framkalla en stark storm af ovilja och rop på lagens skyndsamma omändring.
Professor Nyblæus har i afhandlingen »Om Statens Straffrätt» (Lund 1865, 2:dra uppl., s. 18—24) framställt den. Boströmska läran om straff i allmänhet, hvarvid särskild upp-
1) Klockhoff: Efterlemnade Skrifter. Stockh. 1871. s. 159, har anmärkt, att vi i första upplagan af denna skrift ofullständigt behandlat, förenämnde straffrättstheorier.
Källa: Project Runeberg ·
