Om dödsstraffet

Tillämpning af dessa lärosatser.

81

på detta lagställe afses, liar haft och i handling ådagalagt sin afsigt att antingen tillintetgöra Statens integritet eller dess öfverhufvuds personlighet. Likaså måste ock enhvar, som »i uppsåt att döda, men af hastigt mod (dolo repentino) beröfvat en annan lifvet (14: 3 Str. L.) vid tillämpningen af den Bo-strömska lärosatsen, afrättas. Ja, äfven om gerningsmannen, i uppsåt att döda, vidtagit alla åtgärder, som på honom kunnat ankomma för att bringa en menniska om lifvet, men sådant likväl af en eller annan, af honom oberoende orsak, icke lyckats1) (14: 2 Str. L.), så skulle ändock, med tillämpning af förenämnda lärosats, det fullbordade försöket att tillintetgöra en menniskas personlighet bestraffas med lifvets förlust. Tv äfven i dessa begge fall har gerningsmannen både genom sitt uppsåt att döda och genom sin handling uppenbarligen ådagalagt, såsom den Boströmska läran lyder, -att hans brottsliga vilja gått ut på tillintetgörandet af den enskildes personlighet eller att han icke alls bär aktning för något slag af menskliga rättigheter». Skulle Boströms ofvananförda grundsats om dödsstraffets rättmätighet följdriktigt i den svenska strafflagstiftningen hafva blifvit genomförd, borde ock hvarje qvinna, soin efter oloflig beblandelse framfödt lefvande barn, men med berådt mod, vid födseln eller derefter uppsåtligen dödat sitt foster» (såsom det heter i 14: 22 Str. L) hafva blifvit underkastad dödsstraff. Ty en barnamörderska, hvilken med berådt mod och i uppsåt att döda beröfvat sitt barn lifvet, vare sig att det skett genom hennes »handaverkan eller underlåtenhet af det, som till fostrets bibehållande vid lif är nödigt» (såsom det i nämnde lagrum säges) har derigenom tydligen visat, att hennes

1) Vi erinra oss följande rättsfall. Hustru A. hade länge rufvat på att döda sin man B. för att blifva i tillfälle att få gifta om sig med en annan person X. Vid lägligt tillfälle gaf hon mannen arsenik i en bit pannkaka, men för att vara riktigt säker att mordet skulle lyckas, gaf hon honom en mycket stor qvantitet gift på en gång, i hopp att döden hastigt skulle följa. Verkan af denna stora dosis arsenik blef emellertid den, att mannen genast föll i så våldsamma kräkningar att giftet uppkastades, innan det hunnit angripa inelfvorna med någon dödlig utgång. Enligt Boströmska läroåsigten borde mordförsöket i detta fall bestraffats med döden, emedan hustruns brottsliga vilja just afsåg att tillintetgöra eller döda mannen och hon derjemte vidtagit alla åtgärder för åstadkommandet af den brottsliga effekten.