Sida 87
5. Pröfning af grunderna för Dödsstraffets bibehållande i den svenska strafflagstiftningen
Mord och viljadrSp.
87
ficeradt dödsstraff' genom att halshuggas och steglas; men den som på ett icke skändligt sätt »med vilja och stadgadt råd» (14: 1 M B ), det är i afsigt att döda och med berädt mod, dräpt en annan, dömdes enligt 24: 1 M. B. till enkelt dödsstraff. Genom Kongl. Förordningen den 29 Januari 1861 erhöll först begreppet mord i den svenska lagstiftningen den karakter, som sedermera upptagits i 14 kap. 1 § af 1864 års strafflag, hvarigenom »uppsåt att döda» och »berådt mod» blifvit hufvudmomenten i den subjektiva sidan af den brottsliga handlingen. Begreppet mord har alltså i senare tider fått ett mycket vidsträcktare omfång än fordom, så att åtskilliga missgerningar, som enligt 1734 års lag skolat bedömas såsom viljadråp, nu mera måste uppfattas såsom svårare brott eller mord. Anmärkas bör ock, att enligt engelsk lagstiftning åtskilliga ill-gerningar behandlas såsom mord (murder till skilnad från manslaughter1), hvilka enligt nu gällande svenska strafflag uppfattas allena såsom dråp. Innan Tyskland erhöll sin nuvarande allmänna strafflag för hela tyska riket, var ock begreppet mord icke alldeles lika definieradt enligt alla de tyska förbunds-staternas strafflagar.
Ganska många äro de, som föreställa sig att skilnaden mellan in ord och viljadråp nu mera bör vara en tydlig och klar sak och mycket lätt att alltid finna2). Erfarne domare äro emedlertid af en annan mening. I både begreppet mord och i begreppet viljadråp ingår föreställningen om ett hos ger-
1) Se Report of the Capital Punishment Commission. London. 1866. p. 258 o. f. p. 345
2) v. Holtzbndobff; v Die Psychologie des Mor dess. Berlin. 1875. s. 6. yttrar med full sanning: »Es ist eine weiterbreitete Annahme, dass jener Unterschied von Mord und Todtschlag leicht und sieher erkennbar sei und jeder Geschworne, kraft seines naturlichen Mec|^henverstandes, zu bcstimmen vermöge, in welchem Seelenzustande sich ein des Mordes angeklagter zu Zeit seiner That befunden habe, ob er mit Ueberlegung handelte, oder nicht? Dennoch lässt sich zeigen, dass diese Vorstellung eine durchaus irrige ist, dass nicbt einmal die Wissenschaft im Stande ist, auf diesem Gebiete der Psycbologie sichere Gränzlinien zu ziehen, dass die Rechtsbegriffe iiber Mord und Todtschlag in der Geschichte sehr erheblichen Wechselfällen unterlegen und auch heut zu Tage bei den Cul-turvölkern eine Uebereinstimmung in der Wiirdigung des schwersten Ver-brecheus nicht vorhanden ist.e
Källa: Project Runeberg ·