Om dödsstraffet

Den italienska nya kriniinalistskolan om dödsstraffet. 91

straffet». Men frågan huruvida dödsstraffet är det enda medel, som fullt motsvarar straffets ändamål, erhåller ingalunda en tillfredsställande lösning genom en dylik kategorisk förklaring. För 160 år tillbaka, skulle säkerligen mängden af jurister och theologer — i likhet med Klockhuff hafva påyrkat att vissa brott, t. ex. tidelag, tvegifte, barnamord, kyrkotjufnad m. fi. vore af den beskaffenhet att en da s t d öds str a ff i ty fäll mot sva råde straffets ändamål; men nu mera torde knappt någon tänkande menniska vilja for dessa brott påfordra de brottsliges afrät-tande. Den nämnda frågans rätta lösning beror uteslutande på den hos folket, vid en gifven tidsperiod, rådande rättsuppfattning. Och dennas rigtighet beror åter af det stadium af verklig civilisation, hvartill folket hunnit. Icke någon strafflag kan under århundraden förblifva oförändrad. Tid for förändringar i de af densamma stadgade straff — alltså äfven för dödsstraffets uteslutande derur — måste vara for handen när ett folk upphunnit det kulturtillstånd, att det känner och vet att rättsordningen kan upprätthållas äfven med lindrigare än förut begagnade straffmedel, således ock utan bila och stupstock. Dödsstraffet har derföre äfven (såsom vi längre fram skola visa) utplånats ur de allmänna strafflagarne i Rumänien, Portugal, Holland, Italien, i åtskilliga schweitziska kantoner samt i några af de Nordamerikanska Fristaterna, just emedan lagstiftarne i alla dessa länder, i full öfverensstämmelse med rättsuppfattningen hos folken, funnit rättstillståndet kunna vidmakthållas, utan att dödsstraffets tillämpande vidare erfordrades.

Sedan år 1877 har i Italien uppstått en skola af krimi-nalister, hvars åsigt angående dödsstraffet vi anse oss icke kunna med tystnad här förbigå. Denna skola'), hvilken i Frank-

1) Otr. denna skolas lärosatäer och sträfvanden, finner läsaren en utförlig och förträffligt skrifven redogörelse i professor Vidal'8 prisbelönta arbete: Principen fondiimentaux de In Pénalité datis les systèmes les pius mödernes samt i Dksjakdins'8 kritiska artikelserie: La méthode expéri-mentale appliquée au Droit criminel en Itulie (i Bulletin de la Société generale des Prisans. 1886 p. 1043: 18*7 p. 50; 1888 p. 16, 34, 667; 1889 p. 211, 305). — Jfr ock derstädes 1890 p. 636. Proal: Les réformes proposées par VAnthropologie criminelle samt Klippel: Determinismus und Strafe (i Zeitschrift für die gesamte Strafrechtswissenschaft). X. p. 667. o. f. — Joly: Le Crime. Paris 1888. p. 275. o. f.