Om dödsstraffet

Den italienska nya kriniinalistskolan om dödsstraffet. 93

betraktas såsom den retrograda uppenbarelsen af den förhistoriska, all moralisk känsla saknande, menniskan1) (Simia, Homo), hvarifrån nutidens menniskor antagas hafva utgått.

Det har allt hittills varit en i kriminalrätten erkänd grundsats, hvilken funnit sitt uttryck i alla nutidens strafflagar, att nämligen icke någon person bör åläggas kriminelt ansvar med mindre än att han kan anses vara för sina gerningar t ill— räknelig, det är: hafva egt förnuftets bruk och handlat med fri vilja. Med andra ord: kriminalrätten fordrar icke blott kausalitet utan ock responsabilitet hos gerningsmannen, innan straff kunna honom ådömas. Den nya skolans män förebrå hvad de kalla den klassiska eller gamla skolans jurister och samtidens lagstiftare att de hittills hufvudsakligen fäst uppmärksamhet på den yttre handlingen, brottet emot en genom upprepad sedvana stadfästad samhällsordning, men antingen alldeles icke eller högst ofullständigt studerat sjelfva brottslingen De föregifva sig på experimentel väg, genom noggranna observationer på ett stort antal i fängelser intagna individer, hafva kunnat konstatera tillvaron af en generel brottslingstyp2), (type crimiuel) med vissa bestämda psychiska och fysiska igcn-

le criminel de 1'homine primitif, et ön a chercbé à établir des analogie9 morales existant entre tes criminels des pays civilisés et les sauvages ou les hommes des äges antérieurs. Mais 1'analogie des caractères psycbi-ques, déjà difficile à établir chez les criminels et les sauvages contempo-rains. devient tout à fait problématique lorsqu'il 9'agit de l'homme primitif».

1) Professor Albrecht förklarade på den första kriminal-anthropo-logiska kongressen i Rom 1885, att från morphologisk synpunkt sedd, står menniskan lägst bland apslägtet (»au point de vue morphologique l'bomme est le pius inférieur des singes»). Aetes du premier Congrès international danthropologie criminelle de Rom. Turin 1886. p. 105).

2) Lombroso: L'homme criminel p. 224 o. f. samt i hans bok L'An-thropologie criminelle et ses récents progrès. Paris. 1890. p. 26—56 angifver såsom kännetecken på en sådan typ: kraniets ringa omfång, oxycephali, prognatbisme, frånvaro af eller mycket ringa skägg, yfvigt ulligt bår, trubbig eller örnnäsa, stort utveckladt käkben, stora såsom handtag utstående öron, långa armar, stora ögonhålor, sammanväxta ögonbryn, låg panna, skelögdhet, vensterhändhet, ful uppsyn, hvarförutan tatuering på kroppen vanligen förekommer. »La pbysionomie typique du criminel se rencontre par exception chez l'homme honnète et presque regulièrement chez l'bomme déshonnète» (p. 244); och beträffande tatuering, hvarvid Lombroso synes fästa stor vigt, säger ban »le tatouage est en effet un des caractères essentiel9 de l'homme primitif et de celui qui vit encore à 1'état sauvage»,

Olivecrona; Dödsstraffet. g