Om dödsstraffet

Den italienska nya kriniinalistskolan om dödsstraffet. 94

känuingstecken; och att äfven om man undantager fullständigt vansinniga och af partiela rubbningar i hjernans funktioner lidande män eller qvinnor, skall det dock alltid finnas en mängd till brottslingar födda personer, hvilka, fatalistiskt bestämda att förr eller senare begå brott, hos sig förena de för brottsliugstypen i allmänhet utmärkande karakterer. Den till brottsling födde (af Lombroso kallad *delinquente nato» eller criininel-né) blir detta på grund af de hos honom förekommande psychiska eller fysiska anomalier; han är och förblifver derföre oförbätterlig. Af hela antalet brottslingar äro, enligt Loiti-brosos påstående, omkring 40 °/0 till brottslingar födde och af återstoden är en del, så kallade brottslingar-af-vana, likaledes oförbätterliga, och endast ett antal tillfällighets-brottslingar (criminels d'oecasion)'), hvilka böra betraktas såsom egande de för idelinquente nato» utmärkande kännetecken, ehuru i mycket förminskad grad, kan möjligen anses mottagligt af förbättring. Dä menniskan sålunda frånkännes frihet i viljan, är det klart

påstående att den genom natavisme historique, appelé la tradition», blifvit bevarad åt nutidens slägter. Han tillägger (i L' Anthropologie criminelle p. 73): »Si le tatouage n'est pas de latavisme, 1'atavisme n'existe pas dans la science».

Féré: p. a st. p 80 bestrider att det gifves en »type criminel». »Le type criminel», säger ban, »n'est pas suffisamment défini, ou séparé des types qu'on peut considérer comme normaux. Si le criminel considéré en général ne peut pas ètre défini au point de vue anatomique et physio-logique comme un type bumaiu spécial, ön n'est pas pius fondé å séparer des types particuliers de délinquants, comme l'a tenté Makro».

Tardk : La criminalité comparée. Paris 1886. p. 46. o. f. kritiserar äfvenledes theorien om brottsling-födda och anmärker, att om det anställdes analoga mätningar och observationer på t. ex. advokater, som Lombuoso gjort på brottslingar, så skulle man måhända komma till det öfverraskande resultat att det funnes advokat-födda (.'), just födda för att försvara de brottsling-födda (les avocats-nés, faisant pendant aux crimiuels-nés, et nés pour défendre ceux-ci»); och han frågar med skäl: »Pourquoi la carrière criminÉlle aurait-elle seule ce privilége de posséder un physique carac-téristique, dont les autres carrières seraient dépourvues»?

1) Vid den förut omförmälda kriminal-anthropologiska kongressen i Rom 1885 yttrade Ferri att »les criminels d'occasion sont 1'efiet surtout des cause8 sociales. Mais dans les criminels d'occasion aussi, il faut une cause individuelle, une anormalité de constitution orgatiique et psychique». (ylc/fs du premier Congrès international d'anthropologie criminelle de Rome. p. 171).