Om dödsstraffet

Den italienska nya kriniinalistskolan om dödsstraffet. 95

att hon icke eger annat, som höjer henne öfver djuren än ett större qvantum intelligens, en större benägenhet att associera sig i samhällen samt instinktmessiga känslor af medlidande och rättrådighet. Psychisk eller fysisk degeneration (idioti, epilepsi'), hysteri, nevrastheni) kunna dock tillintetgöra eller försvaga äfven dessa känslor, till följd hvaraf brott eller handlingar kunna begås, hvilka ådagalägga den totala frånvaron eller bristen på samma känslor2). Och den, som i handling visat att han saknar dem, har ock styrkt sig vara omöjlig för samhällslifvet, säga anhängarne af den nya skolan. Han bör derföre betraktas såsom en »deshumaniserad» individ, hvilken samhället derföre är befogadt att fullständigt afsöndra från sig. I)en från den förhistoriska menniskan sig härledande djuriska vildbeten, hvilken än i dag framträder hos vilda folkstammar, antages dyka upp genom atavismen bland de civiliserade folken, visande sig alldeles ohöljd hos den till brottsling födde mannen eller qvinnan.

Det är gifvet att med en sådan på en gång låg och tröstlös uppfattning af menniskan då hon förnekas ega hvad som höjer henne öfver djuren, då till och med dygden förklaras vara en anomali3), ånger öfver begångna illdåd blott en illusion eller resultatet af psychiska eller fysiska förändringar af

1) Lombroso fäster utomordentlig vigt vid epilepsi och anser en mängd såsom brott uppfattade handlingar sammanhänga med epileptiska företeelser. »Le röle de l'épilepsie», säger han, »s'étend bien loin, chez les alcooliques, chez les hystériques, chez les psychopatbes sexuels, chez les fous: il suffit de lire tout ce qu'autrefois ön diaait des monomanes homicides pour y retrouver les caractères de 1'épilepsie psychique. Hon röle va pius loin encore, jusqu'à nous donner, peut-ètre, la clef du mystire du génie. — La création géniale puisse ètre une funne de psychose dégénérative appartenant à la famille des épilepsies. Quaöd un individu, sans motifs, commet un homicide, ön peut affirmer qu'il a agi sous l'in-fluence de 1'épilepsie». (L'Ånthropologie criminelle. p 84—85; 96)

2) GarofalO: La criminalogie p 57. hvilken nekar att ett brott (délit) innehåller en kränkning af en rättighet, definierar brottslig handling sålunda: »Le crime consiste dans une action nuisible, qui viole le sentiment moyen de pitié ou de probitén, tilläggande att en brottsling är »uu homrue chez qui il y a absence, éclipse ou faiblesse de Vun ou de 1'autre de ces sentiments».

3) Lombroso: L'Ånthropologie criminelle p. 9. »M. Manouvribr nous a dit qu'il fallait faire notre comparaison avec les homines vertueux; mais nous pourrions répondre que la vertu, dans ce monde, est déjà une grande