Om dödsstraffet

Alternativa straff för mord.

55

I egenskap af ledamot af Lag-Utskottet vid riksdagen 1859—60, yrkade författaren af detta arbete på borttagande af alla absolut bestämda dödsstraff oeh framställde derföre följande tillägg till 1 § i Kongl. Propositionen oin ny lag angående mord, dråp och annan misshandel: »Ar brottet under synnerligen mildrande omständigheter föröfvadt, da må till straffarbete på lifstid kunna dömas». Detta tillägg antogs af Lag-Utskottet och dess Betänkande i denna del godkändes af Borgare- och Bondestånden, men afslogs af Ridd. oeh Adeln och Preste-Ståndet1). Efter votering i förstärkt Lag-Utskott, blef det dock Rikets Ständers beslut och sanktionerades af Kongl. Maj.t genom Kongl. Förordningen den 29 Januari 1861.

Bland de skäl, som framlades för borttagandet af det absoluta stadgandet om dödsstraff för mord, tillåta vi oss här åberopa följande af Lag-Utskottet anförda nämligen: »Det är hos oss ingalunda sällsynt och har äfven på senaste tider inträffat, att dödsstraff, ådömdt för mord, hvaribland äfven giftmord, blifvit efterskänkt genom Kongl. nåd. Men om detta varit fallet hittills, då lagen, vid begreppet mord fastat de stränga karakterer, att det skett försåtligen och i löndom, skulle väl benådningsrätten än oftare komma att efterskänka dödsstraffet för mord, då, såsom förslaget innehåller, detta brotts karakterer hädanefter skulle blifva jemnförelsevis mer omfattande och utgöras af upsåt att döda och berådt mod, hvarigenom begreppet mord i sjelfva verket erhåller en ej obetydlig utsträckning» *).

Det torde emedlertid icke här böra med tystnad alldeles förbigås att inom uational-representatiouen hafva, under detta århundrade, äfven höjt sig röster för återgång till den före 1779 herrskande strängheten eller afskrächiings-principen i synnerhet vid fråga om stöld. Så väcktes inom Bonde-Ståndet vid riksdagen 1815 två motioner att h ä n g n i n g s s t r a ff e t skulle åter införas för stöld 3:dje eller 4:de resan, såsom 1734 års lag ursprungligen stadgat3); men dessa motioner afstyrktes af dåvarande Lagutskott och rönte endast inom Preste-Ståndet och Boude-Ståudet sympathier. Vid riksdagen 1817—18 för-

1) Lag-Utskottets Betänkanden vid Riksdagen 1859—60. N:o 20, 39,46.

2) Lag-Utskottets Betänkande N:o 20.

3) Bihang till Riks-Ståndens Protokoll vid Riksdagen 1815. II. s 451.