Om dödsstraffet

56 Förslag om återgång till hängningsstraff.

nyades dessa yrkanden i 5 motioner från Bonde-Ståndet och i en motion från Preste-Ståndet. Lag-Utskottets pluralitet, som för sin del afstyrkte upphäfvandet af 1779 års förordning, hemställde dock om antagandet af ett tillägg till 40: 3. M. B. att om tjuf, som för all sin tid vore dömd till arbete å fästning, komme på fri fot och skulle stjäla något, litet eller mycket, eller ock stjäla medan han å fästning qvarhölles, skulle han hängas1). Men lyckligtvis blef detta förslag, som endast vann Bonde-Ståndets bifall, icke godkändt af de öfrige Riks-Stånden.

Vi hafva hört en af landets framstående domare, fast-häugande vid dogmen om dödsstraffets nödvändighet såsom af-skräckningsmedel, yttra sig beklagande att icke lifvets förlust bestämdes såsom absolut straff för mord i 1861 års författning och i 1864 års strafflag. Men hvad hade den praktiska följden blifvit af ett sådant stadgande? Jo, att Ofverdomstolarne måst fastställa 15—20 dödsdomar årligen, under fullt medvetande att de allra fleste icke skulle gå i verkställighet, och att Konungen nödgats medelst »benådning efter system», såsom det blifvit kalladt, förskona brottslingar till lifvet i alla de fall, der nu Ofverdomstolarne, för mord enligt 14 kap. 1 § Straff-Lagen, hafva ådömt straffarbete för lifstiden. Vinsten hade varit ingen, men det olämpliga gifvet. Tv såsom olämpligt måste anses att, utan verkligt behof, låta benådningsrättens utöfvare träda i stället för den ansvarige domaren att afgöra hvad denne, med stöd af lagen, allena skall afgöra.

Såsom förut blifvit anmärkt, gaf Beccarias bok impulsen till bearbetningen af Kriminal-Rätten såsom en sjelfständig vetenskapsgren. Den hastiga utveckling, som denna greu af Rättsvetenskapen under innevarande århundrade vunnit, framkallade på det vetenskapliga området grundliga undersökningar om ändamålet med straff, och om de straffmedel, hvilka böra anses motsvara detta ändamål. Dermed stod i oskiljaktigt sani-band frågan huruvida dödsstraffet verkligen uppfyllde de för sådant ändamål nödiga förutsättningar. Resultaten af de vetenskapliga forskningarna hafva småningom allt mer och mer inträngt i den lagstiftning, som tillhör vår tid. Alla nyare europeiska och amerikanska strafflagar så ock den nya japanska

1) Bihang till Riks-Ståndens Protokoll vid Riksdagen 1817—18. VII. (N:o 55) p. 215.