Sida 127
En dag vid Eclisfontaine
är det vänstra underarmen och särskilt handen som blivit genomskjuten och armen bäres i band. En och annan karl hade ofarliga köttsår i axlarna och snuddsår i huvudet. Ett par soldater voro bleka men alla vid gott mod. Sitt första förband hade de fått på slagfältet; nu voro de på väg till en huvudförbandsplats för vidare sortering. Därifrån går vägen över ett fältsjukhus eller en samlingsplats för sårade till en etappsjukvårdsanstalt och slutligen hemmet.
Svårt sårade soldater bäras förbi oss på hängmattbårar. Andra äro inlagda i sjuktransportvagnar, som kört fram till en skyddad s. k. »hållplats». Varje infanteribataljon har liksom hos oss sin läkare med förbinderivagn — innehållande läkemedel och förbandsartiklar — och sjukbärargrupp. Flera dylika förbinderivagnar körde på små byvägar upp mot batterierna i sydväst för att där upprätta en »Truppenverbandsplatz», motsvarande den svenska »hjälpförbandsplatsen».
De »första förbanden», som omläggas mitt i elden av den sårade själv eller någon sjukvårdssoldat, äro mera provisoriska och avsedda att förekomma förblödning innan förflyttning kan i en eller annan form äga rum till en säkrare plats med bättre tillgång på framför allt läkarpersonal. Många av dessa första förband äro också genomdränkta av blod och framåt aftonen var chausséen rödprickig av bloddroppar. Intet under då om en och annan av de sårade bleknar.
Vi stodo som bäst och rannsakade de motliggande höjderna med våra kikare, då underrättelse kom att chefen för en av de framför oss utvecklade bataljonerna, överstelöjtnant Machenhauer, blivit svårt sårad och
Källa: Project Runeberg ·