Sida 298
Vid Fjärde armén
Fastnade då just detta tal eller dess beteckning i språket i hans hjärna liksom bilden på den fotografiska plåten? Vem vet! Den döende soldaten skulle sova och drömma länge nog utan att komma till hundra. Och då hans odödliga själ vaknade bortom kyrkogården, skulle andra syner fängsla hans blickar än skyttegravar och bajonetter.
Soldater drivande en fårahjord. Mitt över förstugan lågo ett tiotal svårt sårade i ett bostadsrum. Närmast dörren vilade på sin bädd en man, som fått sitt ena ben, ända ifrån bålfästet avskuret av en granat. Blott några muskelflamsor höllo det ännu kvar vid kroppen. Hans ansikte var vitare än kuddens örngott, hans stora ögon vidöppna, hans näsa vackert tecknad och han bar mörkt helskägg. Han hade väl i det närmaste redan förblött. Men då vi stodo hos honom, vände han på huvudet
Källa: Project Runeberg ·