Julfrid: 1905

JULFRID

du är trött nog att famnas af en af människans allra bästa vänner, sömnens ängel!

Tidigt följande dag skyndar konungen till lejongropen och ropar på Daniel. Huru glad blir han ej då han hör Daniels röst från lejongropen svara: »Min Gud har sändt sin ängel, som tillslutit lejonens mun, att de icke hafva skadat mig, ty inför honom är jag ren befunnen, och äfven emot dig, o konung, har jag ej gjort något illa». Gud, låt mig genom Jesu blod vara ren befunnen inför dig och låt mig aldrig göra något ondt mot en människa!

Med glädje låter konungen nu upphämta Daniel, och nedkastas i stället hans afundsmän. Ingen ängel skyddar dessa för lejonen, utan de blifva sönderrifna innan de nå bottnen. Äfven deras familjer fingo lida samma straff. Hvad man sår, får man skörda. Läs och vet, att, om du gräfver en grop för andra, kommer du förr eller senare att själf falla i den. Äfven dina närmaste få lida följderna af din synd. Frukta Gud och gör rättfärdighet, så går det dig till slut väl, ty Gud skall låta sin ängel vaka öfver dig.

S. E. Hagberg.

En furstcboning.

Prins Eugens villa på Valdemarsudde.

I en människas anletsdrag söker man läsa sig till hennes karaktär, ty det yttre formar sig gärna efter det inre. Men måste man icke ock tänka sig detsamma angående byggnadsherren och hans hus? Ja, nog märker man genast, då man ser ofvanstående bild, att därinne bor visserligen en artist af rang, en man med sinnet öppet för skönhet och konst? Så är det äfven! Prins Eugen, som i stillhet dragit sig undan till denna

tysta och idylliska vrå af världen, låter icke mycket höra talas om sig — af folket i gemen åtminstone — men då och då letar sig något mästerverk fram ur hans atelier till museernas eller salongernas väggar att fängsla och tjusa en konstälskande publik.

Månne icke härutinnan ligger en lärdom äfven för oss att få ? Är det icke i de stilla stundernas atelier — i bönevrån eller med bibeln vid mästarens fötter — som

E=

— 16 —