Sida 202
Runinskrifter
Adverbens kömparation. 5ositiv. Komparativ. Superlativ. viþa viþar viþast længi længer længst (væl) bæter bæzt. De fyra första grundtalen ha följande böjning:1 M. F. N. M. F. N. S. N. en en et Pl. N. tve(r) tvär -tu G. ens ennar ens G. tvæggia tvæggia tvæggia D. enum enni enu D. tvem tvem tvem A. en(enan) ena et A. tva tvär tu ?1. N. þrir þriar Þry fiuri(r) fiurar fiughur G. þriggia Þriggia þriggia fmghurra fiughurra fiughurr I). þrim þrim þrim fm rum fiurum fiurum A. þria þriar þry fiura fiurar fiughur. Ordningstalen böjas såsom adjektiven i deras bestämda böjning med undantag af annar (= annan), hvilket ord har följande flexion: M. F. N. M. F. N. S. N. an nar annur annat Pl. N. aþrir aþrar annur G. annars an narrar annars G. an narra annarra annarra D. aþrum annai-ri aþru D. aþrum aþrum aþrum A. annan aþra annat A. aþra, aþrar annur. Yid sidan af de äldre formerna med -pr- förekomma också de yngre formerna med -när- såsom andrum etc. Personalpronomina. Sing. Dual. Plur. Sing. Dual. Plur N. iak vit vi(r) þu it i(r) G. min okar var þin — iþar D. mær oker os þær r- iþer A. mik oker os þik — iþer M. F. Sing.-Dual.-Plur. S. N. han hon (hun) — G. hans ; hænnar : sin D. hanum (honum) hænni sær A. han håna (hona^) ► sik. 1 De öfriga grundtalen äro oböjliga.
Källa: Project Runeberg ·