Grunddragen af modersmålets historia

att mellersta Afrika upptager ett lika så hvitt — eller svart — tomrum på den språkliga som på den geografiska kartan.

Nämna vi också de s. k. hottentott-språken i sydligaste Afrika, hvilka äro särskildt egendomliga genom sina medelst luftens indragning frambringade smack-ljud, kunna vi vara något så när färdiga med denna äfven från språklig synpunkt kanske mörkaste världsdelen.

Vända vi oss därpå till den Nya världen, är det så godt att först som sist erkänna, att denna ännu är allt för ny för att vi åtminstone beträffande dess språkliga förhållanden skulle där kunna känna oss hemmastadda. De inhemska amerikanska språken tyckas nämligen böra indelas i flera skilda språkstammar.

Längst i norr påträffa vi eskimåernas mycket mångstafviga, men för våra öron ej just så vidare välljudande tungomål.

Än mera mångstafviga och på visst sätt öfverdrifvet böjningsrika äro de synnerligen mångtaliga egentliga indianspråken, hvilka äro genom sin nära nog outsinliga flexionsförmåga förmodligen de mest formrika språk i världen.

Från kulturell synpunkt åtminstone bilda språken i Mejiko, Central-Amerika, Peru etc. en egen grupp. Dessa, stundom kallade de toltekiska eller aztekiska språken, äro nämligen den Nya världens forntida kulturspråk, hvilka talats och ännu talas af de folk, som skapat den från många synpunkter höga odling, hvilken slog med häpnad de spanske eröfrarna och hvars storartade minnesmärken allt fortfarande väcka häfdatecknarens och fornforskarens undran.

Medgifva vi äfven, att vi i det hela föga veta om de språk, som talas af Australiens nu utdöende urinnevånare, kunna vi efter denna lilla öfversikt återvända till vår egen världsdel.

Innan vi öfvergå till vår egen språkstam — den indo-europeiska — måste vi emellertid omnämna det besynnerliga baskiska språket, som talas i hörnet af Biskayaviken kring Pyrenéerna och hvilket tycks stå alldeles isoleradt i språkens mångskiftande värld. Måhända är detta lilla folk sista kvarlefvan af en västra Europas urbefolkning, som flytt upp och gömt sig i Pyrenéernas otillgängliga bergstrakter;