Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma

Sabbatai Zevi. Se Sjabbatai Zevi.

Sabbatarier (jfr Sabbat), »sabbatsfirare». 1. Hos den romerske författaren Martialis benämning på judarna. -- 2. Namn på en del baptister, äfven kallade sjundedags-baptister, hvilka yrka på lördagens firande såsom hvilodag. -- 3. En af Johanna Southcote stiftad religiös sekt. Se Ny-israeliter.

Sabbatsberg, en i Stockholm, Adolf Fredriks församling, på en höjd vester om nuv. Vasastaden belägen egendom. Denna egendom, som förr kallades Rinkeshof och tillhörde Rörstrand, inköptes 1751 af Stockholms stad och anslogs till underhåll för en fattighusinrättning, Sabbatsbergs fattighus, hvilket ännu finnes qvar (se Stockholm). Redan 1734 hade på samma plats, af amiralitetsapotekaren J. J. Salberg, en brunn blifvit upptagen och rekommenderad såsom innehållande ett förträffligt helsovatten. Först 1760 kom likväl denna brunn att i nämnvärd mån begagnas för medicinskt ändamål, men 1806 inrättades af dåv. brunnsläkaren, sedermera professor E. Gadelius ett brunnslasarett, hvartill medel hufvudsakligen erhöllos genom kollekter i Jakobs kyrka. Detta ännu befintliga brunnslasarett, som tillkom mest för de fattiges skull, för att under brunnsterminen gifva fri bostad, kost och vård åt ett antal af stadens fattige, lyder under en direktion, som består af ordförande, kassaförvaltare, brunnsintendent, syssloman och fyra andra ledamöter (jfr Stockholm). Sedan fråga väckts om ordnandet af den kommunala sjukvården i Stockholm, beslöts 1869 att ännu ett sjukhus skulle upprättas på den staden tillhöriga Sabbatsbergstomten. Med anledning deraf byggdes på tomten ett stort palats, det s. k. Sabbatsbergs sjukhus.

Detta sjukhus, mönstergillt inrättadt efter nutidens fordringar och med sundt läge på den höga platån, uppfördes 1876--78, efter ritning af arkitekten Jacobsson. Bygdt i paviljongsystem, utgör det en komplex af 10 genom sammanbindningsgångar förenade byggnader, neml. en entrébyggnad (vid Dalagatan), en operationsbyggnad, 6 sjukpaviljonger, en administrationsbyggnad och en ekonomibyggnad. Afskilda från dessa ligga ett likhus, ett tvätthus, en flyttbar sommarbarack m. m. Paviljongerna hafva sin längdaxel nästan i norr och söder, så att långsidorna vetta mot öster och vester, hvarigenom en möjligast likformig inverkan af solen kan ega rum och de stora sjuksalarna från sidorna likformigt belysas och luftcirkulationen utanför byggnaderna befordras genom regelbundet stigande och fallande luftströmmar. Administrationsbyggnaden innehåller ett större mottagningsrum (som tillika är kyrksal), direktionsrum, undersökningsrum, apotek, bostäder för apotekaren, vaktmästare, maskinist, eldare och drängar, kommissariens kontor och förrådsrum, den äldre operationssalen, två sjukrum för nyopererade samt, i öfre våningen, bostäder för kommissarien och fyra biträdande läkare och ett gemensamt arbetsrum för öfverläkarna; på vinden finnes en vattenreservoar af jern, rymmande 26,000 liter. Ekonomibyggnaden innehåller ångkök, badinrättning, desinfektionsrum, rum för ångpannor, för maskiner till den elektriska belysningen, värmekammare för ventilationsluften, fläkt m. m. Paviljongerna hafva hvardera 2:ne lika inredda våningar, innehållande en stor sjuksal (för 24 sängar) af 22,5 m. längd, 8 m. bredd och 3,86 m. höjd, ett dagrum för konvalescenter, ett mindre sjukrum för 1 eller 2 patienter, sköterskerum och kök, linnekammare, tvagningsrum, badrum m. m. Den ena paviljongen har äfven en jordvåning för yrande och osnygga patienter. Sammanbindningsgångarna hafva 250 m. längd och 3--3,5 m. bredd. -- Belysningen, som först inrättades för gas, ändrades 1884, med bibehållande af gasledningarna, till elektrisk, med omkr. 400 glödlampor för inre belysningen och 2 båglampor för den yttre. Samma år uppfördes en särskild tvättinrättning med amerikanska maskiner, och år 1886 byggdes en flyttbar sommarbarack af trä med 2:ne salar, hvardera för 13 sängar, för att mottaga patienter, medan paviljongerna vädras under sommaren. 1889 tillkommo den ofvan nämnda entrébyggnaden, med bostäder för portvakt, en del af sköterskepersonalen m. m., samt operationsbyggnaden, som så inrättats att operationer der kunna ske fullt aseptiskt. För ytterligare behöfliga isoleringsbyggnader och nya sjukpaviljonger erbjuder tomtområdet väl behöfligt utrymme. Sjukhusets anläggningskostnad har uppgått till omkr. 1 mill. kr. Antalet sängplatser är 340, deraf 192 på den medicinska, 122 på den kirurgiska och 26 på den gynekologiska afdelningen. Under 1889 vårdades 3,699 patienter. Omkostnaderna för hvarje patient under de senare åren ha för dag varit omkr. 1 kr. 42 öre; hvarje under året upptagen säng har kostat ung. 520 kr. Hela den årliga utgiftssumman har under dessa år varit omkr. 153,500 kr. Denna har betäckts genom patientafgifter med omkr. 45,000 kr. och för resten hufvudsakligen genom anslag från helsovårdsnämnden. Patienterna betala för enskildt, halfenskildt och allmänt rum dagligen resp. 4, 2,50 och 0,75 kr., om de tillhöra Stockholms kommun, men resp. 5, 3,50 och 1,50 kr., om de äro från främmande kommun. Vid sjukhuset lemnas dessutom på polikliniken till fattiga sjuka, i medeltal 50--80 dagligen, kostnadsfri vård och hjelp. På gynekologiska afdelningen meddelas undervisning åt Karolinska institutets lärjungar af en bland dess lärare. Sedan 1881 lemnas vid sjukhuset praktisk undervisning för utbildande af sjuksköterskor. Sjukvården bestrides af 3:ne öfverläkare, bland hvilka en tillika är verkställande direktör, samt 2:ne underläkare och 3 amanuenser. Administrationen står under ledning af en styrelse af 5 ledamöter, bland hvilka den verkställande direktören är sjelfskrifven.

Sabbatsbrott, jur., kallas en sådan kränkning af sabbatens helgd, som i lag är belagd med straff. Enligt den svenska strafflagen anses det såsom sabbatsbrott, om någon å sön- eller högtidsdag emellan kl. 6 om morgonen och kl. 9 om aftonen idkar handtverk eller annat arbete. Dock undantagas de fall, då arbetet sker till den arbetandes egen eller annans nödtorft eller ock är sådant, att det ej kan uppskjutas.