Sida 177
Saguntum ...
i ö. och Djamna i v. Areal 5,752 qvkm. 979,544 innev. (1881). Distriktet, som omfattar den nordligaste delen af Doáb, eller alluviallandet mellan Ganges och Djamna, är i n. bergigt, men i s. fruktbart. För samfärdseln är sörjdt genom flere goda landsvägar samt Sindh-Pendjab-Delhi-jernvägen. Landet eröfrades af engelsmännen 1804. -- 2. Stad och hufvudort i nämnda distrikt. 59,194 inne v. (1881).
Sahlberg, Johan Julius, farmacevt. Se Salberg.
Sahlberg. 1. Karl Reinhold S., finsk universitetslärare, naturforskare, föddes i Eura socken 1779, blef student 1795, filos. magister 1802, medicine licentiat 1810, medicine adjunkt och botanices demonstrator s. å. samt historiae naturalis och oeconomiae professor 1818. Han erhöll afsked såsom emeritus 1841 och dog 1860. S. verkade i hög grad upplifvande på naturalhistoriens studium i Finland och skaffade sig, i synnerhet genom sitt efter mönster af Gyllenhaals »Insecta suecica» utarbetade arbete Insecta fennica (1817--27, ny uppl. 1830--39), ett aktadt namn såsom entomolog äfven i utlandet. Såsom den egentlige stiftaren af »Societas pro fauna et flora fennica» (1821) gjorde han sig ytterligare förtjent om den finska naturalhistorien. Efter afskedet från professuren 1841 inrättade han en storartad fruktträdgård på sin egendom i Yläne (12 à 13 tusen äppelträd), hvilken anläggning dock sedermera fått förfalla. -- 2. Reinhold Ferdinand S., naturforskare, den förres son, föddes i Yläne 1811, blef student 1827, filos. magister 1836 och med. doktor 1840. Åren 1839--43 tillbragte han på resor i Brasilien, Chile och Sitka, hvarefter han återvände genom Sibirien. 1849--51 vistades han å nyo i Brasilien. På sina resor gjorde han synnerligen rikhaltiga zoologiska samlingar, af hvilka en del sedermera dels såsom gåfva och dels genom köp öfvergått till universitetsmuseet i Helsingfors och svenska riksmuseum. Dessa samlingar hafva lemnat material till bearbetning för en stor mängd fackmän. Sjelf bearbetade S. endast en ringa del af dem. Såsom entomologisk författare är han mest bekant genom sin Monographia Geocorisarum Fenniae (1848). Åren 1845--52 hade S. anställning som adjunkt i zoologi och botanik vid universitetet i Helsingfors. Död 1874. -- 3. John Reinhold S., den förres son, universitetslärare, entomolog, född i Helsingfors 1845, blef student 1865, filos. magister 1869, licentiat 1879, docent i zoologi 1871 och e. o. professor i entomologi 1883. Han har fortgått i fädrens fotspår såsom ifrig samlare och faunist, hvarvid han särskildt egnat sig åt utforskandet af Finlands, norra Rysslands och vestra Sibiriens skalbaggs- och skinnbaggs-faunor. Bland hans arbeten förtjena särskildt nämnas: Öfversigt af Finlands och Skandinaviska halföns Cicadariae (1871), Enumeratio Coleopterorum Fenniae I--V (1873--89) och Bidrag till nordvestra Sibiriens insektfauna. I. Hemiptera. II. Coleoptera (1878--80). O. M. R.
Sahlefelt, Erik Karl, uppviglare, född i Vestergötland den 24 Febr. 1712, ingick 1733 som volontär vid Vestgöta kavalleri, avancerade der till kornett och fick 1743 afsked med löjtnants titel. Han är bekant som det förnämsta verktyget för åvägabringande af det allmänna uppror, som planlades i förbindelse med den 1755 ingångna sammansvärjningen till konungamaktens utvidgande. Planen var, att allmogen, efter att genom skrifter och budkaflar hafva försatts i upprorsstämning, länsvis skulle bryta upp och marschera mot Stockholm, med nödiga penningar tagna från uppbördsmännen, ur landtränterierna och från städernas magistrater. S. blef emellertid, i likhet med sina kamrater, fängslad i Juli 1756, dömd till döden af en ständernas kommission och halshuggen i Okt. s. å.
Sahlgren, Nikolaus (Niklas), köpman, patriot, föddes i Göteborg d. 18 Mars 1701. Han förlorade sin fader tidigt, men erhöll genom sin moder en mycket omsorgsfull uppfostran. Vid sexton års ålder begaf S. sig till Holland och knöt der en fast vänskap med sin äldre landsman, den sedermera berömde Alströmer, hvilken ytterligare stegrade en hos honom förut befintlig entusiasm för Sveriges höjande i ekonomiskt och industrielt hänseende. Han stannade sex år qvar på köpmanskontor i Holland samt företog sedermera, dels ensam och dels i förening med vännen, studieresor genom England, Frankrike, Tyskland och Sverige. Hemkommen, nedsatte han sig 1729 som handlande i Göteborg, blef direktör för ett på hans eget förslag, men efter en af Alströmer uppgjord plan, inrättadt vestindiskt handelskompani och tillvann sig stort anseende för sina personliga egenskaper. Efter det Vestindiska kompaniets upplösning blef han 1733 direktör för det kort förut upprättade ostindiska handelskompaniet och bibehöll denna befattning ända till 1768. S. blef mycket rik. Större delen af förmögenheten öfvergick till hans bägge döttrar, hvilka gifte sig med söner af Alströmer. En del af rikedomarna användes deremot till allmänna ändamål. Sålunda skänkte S. till inrättandet af ett barnhus dels ett större kapital, dels det stora säteriet Ostad i närheten af Alingsås. Vidare donerade han en större penningsumma samt åtskilliga hemman för inrättande af ett sjukhus i Göteborg, det ännu bestående Sahlgrenska sjukhuset. För Vetenskapsakademien utfärdade han 1773 gåfvobref på 150,000 daler kopparmynt, hvaraf räntan skulle användas till premier åt dem, som gåfvo de bästa svaren på akademiens frågor med hänseende till landthushållningens upphjelpande. Detta gåfvobref gaf akademien anledning att prägla en minnespenning öfver gifvaren och kalla honom till sin ledamot. Smärre donationer tilldelade S. bl. a. Patriotiska sällskapet, hvilket likaledes slog en minnespenning öfver honom, hälst det ansåg sig böra uttrycka sin tacksamhet för »de ansenliga kostnader han gjort sig till bergverkens bedrifvande på Dalsland, till bruksrörelsens förmån i Värmland, förutan åtskilliga
Källa: Project Runeberg · ·

























