Sida 423
Seid ...
slags mätningar med hjelp af qvicksilfver på ett flått fat med öppningar åt åtta håll. Palmieri har iakttagit jordbäfningar medelst elektromagnetism sålunda att en åt alla sidor rörlig pendel fått sluta volta-kedjor, hvilka genom dermed förbundna telegrafapparater angifvit i hvilken riktning jordbäfningarna gått.
Seismologi (af Grek. seismos, jordbäfning, och logos, lära), läran om jordbäfningarna.
Seismometer. Se Seismograf.
Seisseralp, högslätt på de sydtyrolska dolomitalperna, bildande en fördjupning i bergmassan och sträckande sig från s. ö. till n. v., mellan Schlern och Grödendalen. Dess omkrets är 60 km., höjden vid midten omkr. 1,400 m., men vid kanterna öfver 2,000 m. öfver hafvet. Ur geologisk synpunkt är denna, af flere klyftor genomskurna högslätt af intresse genom sin rikedom på petrifikat och sina toppar af augitporfyr. S. är Tyrolens vidsträcktaste alpbete och tillhör till största delen kommunen Kastelruth.
Seistan. Se Sistan.
Seitel. Se Seidel.
Sej, zool. Se Torskslägtet.
Seja l. Dsjeja, biflod till Amur, rinner upp på Stanovojbergen, flyter i sydöstlig hufvudriktning genom den ryska Amurprovinsen och faller vid Blagovjesjtjensk från v. ut i sin hufvudflod. S. är segelbar under en sträcka af 480 km.
Sejanus, Lucius Aelius, romersk kejsaregunstling, var son af en etrurisk riddare, Sejus Strabo, men adopterades af en viss Julius, som under kejsar Augustus var befälhafvare för pretoriangardet. Kort efter sin tronbestigning ställde kejsar Tiberius honom vid hans faders sida som pretorianernas chef, och några år efteråt gaf han åt honom ensam kommandot öfver den mäktiga lifvakten. S. lät ej allenast till Rom församla alla gardestrupperna, hvilka under Augustus blifvit delvis stationerade på olika platser utom hufvudstaden, utan äfven med kejsarens begifvande år 23 e. Kr. för dem upprätta ett starkt förskansadt läger. Stödd dels på dessa trupper och dels på kejsaren, hvars oinskränkta förtroende han åtnjöt, var han sedermera under någon tid den, som nästan ensam länkade Roms öden. För att ytterligare stärka sin makt och bana sig väg till tronen, röjde han undan flere medlemmar af den kejserliga familjen, bland dem kejsarens egen son, Drusus, till hvars gemål, Livilla, han stod i ett brottsligt kärleksförhållande. Denne Drusus lät han genom Livilla år 23 afdagataga med gift. Slutligen, år 26, förmådde han kejsaren sjelf att för alltid lemna Rom och draga sig tillbaka till ön Capri. Varnad, började Tiberius genomskåda den allsmäktige gunstlingen samt lät år 31 öfverrumpla och afrätta honom. Se Jülg, »Vita Lucii Aeli Sejani» (1882).
Sejm, den forna polska riksdagen. -- Sejmik, provinslandtdag i det forna Polen.
Sejnfall (af Eng. sign, signal), sjöv., den lina, hvarmed på örlogsfartyg flaggor upphissas på toppen eller under gaffeln. Jfr Knapp, sjöv. R. N.
Séjour [sesjour], Fr., vistelse, vistelseort; den tid, hvarunder främlingar pläga vistas vid ett bad (badsejour), en brunnsort (brunnssejour) o. s. v.
Sejrö, dansk ö i Kattegatt, utanför Själlands nordvestra kust, i Sejröbukten. 761 innev. (1880). På nordligaste spetsen af ön finnes en fyr. E. Ebg.
Sejsa, sjöv., med lina eller garn sammanbinda två eller flere tåg, som ligga bredvid hvarandra (t. ex. gångarna eller parterna i ett blocktyg), så att de ej förskjuta sig. Sjelfva fastgöringen får namn af sejsning. R. N.
Sejsing, sjöv., ett kort tåg, slaget, lagdt eller flätadt af kabelgarn. Det finnes »refsejsingar», hvilka användas vid seglens refning, »beslags-sejsingar» till seglens beslående, »kabellar-sejsingar» vid ankarets hemvindande m. fl. R. N.
Sekakul, bot. Se Palsternacka.
Sekant (af Lat. secare, skära), matem. 1. Hvarje rät linie, som skär en kurva i en eller flere punkter. -- 2. En af de trigonometriska eller goniometriska funktionerna (se Trigonometri). -- Sekantkoefficienter kallas vissa tal, som uppträda vid utvecklingen af sekanten för en båge i potensserie; dessa tal, af hvilka de fyra första äro 1, 1, 5, 61, äro nära beslägtade med de Bernoulliska talen. G. E.
Sekel. 1. (Siclus), hebreisk vigt- och myntenhet. Ursprungligen var det en vigt särskildt för metaller. Så länge det ej fanns myntade penningar, var sekel äfvenledes ett slags räknemynt, som utgjorde en tretusendedel af en hebreisk talent. 142 f. Kr., på Makkabeernas tid, började sekelmynt präglas, motsvarande ungefär 2 kr., med inskriften »Sekel Iisrael» och på reversen ett olivträd, en drufva, en palm e. d. -- 2. (Lat. saeculum), århundrade. I den kanoniska rätten betecknar »saeculum» det verldsliga lifvet i motsats till det andliga, verlden i motsats till kyrkan. Deraf uttrycket sekularisation. Jfr Sekular.
Sekond (af Lat. sectudus, den andre), sjöv., chefens närmaste man ombord å örlogsfartyg, vanligtvis af kaptens rang. Hans närmaste åliggande är tillsyn vid allt, som rör disciplin, ordning och hushållning. Enligt fartygschefens order leder han alla arbeten vid ut- och afrustning, uppgör skeppsrutin och besättningens fördelningar samt har uppsjgt öfver samtliga uppbörder och detaljer, dervid biträdd af fartygets officerare. Då alla man äro på däck, för sekonden befälet, för såvidt icke chefen sjelf öfvertager det. På mindre fartyg, der sekond ej är kommenderad, ansvarar chefen sjelf för sekondens åligganden. Sekond. kallas på norska och danska »nästkommanderende». R. N.
Sekret (Lat. secretus, afskild), som adjektiv: hemlig, t. ex. i sammanställningen sekreta kommissionen; som substantiv: dels sigill (hemligt sigill, en furstes sigill), dels afsöndrad vätska (se Afsöndring 1).
Sekreta deputationen. Se Hemligt utskott.
Sekreta (d. v. s. Hemliga) kommissionen, en af 1723 års riksdag beslutad, för de hemligaste ärendenas behandling afsedd komité af
Källa: Project Runeberg ·
