Sida 434
Selfaktor ...
som utmärkes af punkt och af komma, för tanken (och rösten) vid läsandet (och uppläsandet) af en skrift. Det begagnas hufvudsakligen för att skilja hufvudleden i en längre period. Semikolon infördes af A. Manutius i slutet af 15:de årh.
Semiminima, Lat., musikt. Se Mensuralmusik.
Semina Cinae, Lat., farmak. Se Maskfrön.
Semina contra. Se Maskfrön.
Semina Nhandirobeae, farmak. Se Feuillea.
Semina nucis vomicae. Se Räfkakor.
Seminarist, lärjunge vid ett seminarium (se d. o.).
Seminarium, Lat., »plantskola» (af Lat. semen, frö), bildningsanstalt. Redan i forntiden användes ordet för att beteckna bildningsanstalter i allmänhet, och under medeltiden buro de s. k. domskolorna, vid hvilka blifvande prestmän utbildades, detta namn. Deraf kom seminarium småningom att beteckna »bildningsanstalt för andliga». Seminarium var också benämningen på de i början af innevarande årh. vid våra universitet upprättade undervisningsanstalter för den praktiska prestbildningen. Dessa stiftades i Åbo 1804, i Upsala 1806 och i Lund 1809. Der drefvos hufvudsakligen homiletiska och kateketiska öfningar, särskildt öfningar i predikoskrifning. Director seminarii var en teologie professor, och till hans biträde beordrades yngre lärare inom teologiska fakulteten. Vid denna fakultets omdaning 1831 indrogos prestseminarierna såsom obehöfliga. Numera har ordet seminarium i Sverige tvänne väsentligen olika betydelser: dels 1) bildningsanstalt för blifvande lärare och lärarinnor, särskildt sådana som utvecklas för folkskolefacket (se Folkskolelärareseminarium och Högre lärarinneseminarium), dels 2) vid universiteten inrättad anstalt för meddelande af praktiska öfningar. Bildningsanstalter af sistnämnda slag äro de genom kanslersbrefvet af d. 22 Mars 1878 stadfästa och med anslag försedda Filologiska seminarierna, med afdelningar för klassisk filologi, romanska språk, germanska språk och nordiska språk. Inspektorer och föreståndare äro universitetslärare. Medlemmarna indelas i ordinarie, som äro skyldiga att närvara och fungera, samt extraordinarie, som ega rätt, men ej skyldighet att närvara. Vid hvarje termins slut utdelas två premier å resp. 75 och 50 kr. 1883 beviljades af riksdagen ett årsanslag äfven till ett matematiskt seminarium, inrättadt efter samma grundsats som de filologiska och med en professor som inspektor. -- I Tyskland finnas derjämte pedagogiska seminarier, vid hvilka lärarekandidater utbildas för elementarlärarefacket. Hos oss motsvaras dessa seminarier närmast af »profårs»-institutionen. R. G.
Semina sabadillae. Se Sabadillfrön.
Semina sinapis nigrae. Se Senap.
Seminghundra. 1. Härad i Stockholms län, ingår i Stockholms läns Vestra domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Skepptuna, Lunda, Vidbo, Skånela, Markim, Orkesta, Frösunda. Areal 23,555 har. 4,910 innev. (1888). -- 2. Kontrakt i Upsala stift, omfattar de sex pastoraten Närtuna med Gottröra, Vidbo med Husby-Långhundra, Frösunda med Kårsta, Skepptuna med Lunda, Markim med Orkesta, Skånela med Norrsunda. Areal 51,747 har. 9,780 innev. (1888).
Seminoler kallas en till creek-indianerna hörande stam i Förenta staterna. Ursprungligen bosatta i Georgien, drogo de 1750 och 1808, med anledning af stridigheter med sina stamfränder, till Florida, der de endast med svårighet förmåddes att erkänna republikens öfverherrskap. Då styrelsen 1832 ville förflytta dem till Indianterritoriet v. om Mississippi, satte de sig till motvärn, och först efter häftiga strider intog stammen sina nya bostäder, med undantag af några hundratal indianer, som dröjde i Florida till 1858. -- Seminolerna, som 1874 räknade 2,438 pers., tillhöra de mest civiliserade indianerna.
Semiologi (af Grek. semeion, tecken, och logos, lära) l. semiotik, den medicinska teckenläran, d. v. s. läran om konsten att rätt sammanbinda och bedöma de tecken och symtom, på hvilka sjukdomar igenkännas. Jfr Medicin, sp. 1214.
Semipalatinsk. 1. Provins i ryska Central-Asien, begränsad i n. af Tobolsk och Tomsk, i s. ö. af Kina, i s. af Semirjetsjensk och Syr-Darja samt i v. af Akmolinsk. Areal 478,182 qvkm. 576,578 innev. (1887). Landet är i s. ö. uppfyldt af Altais förgreningar, i s. af Tarbagatai och i s. v. af Jinghiztan. Emellan dessa bergskedjor löpa vidsträckta stepper, och i n. utbreder sig Irtysjslätten. Hufvudflod är Irtysj, som rinner upp ur sjön Saisan och genomflyter provinsen på en sträcka af omkr. 1,200 km. Den upptager från h. Kurtsjum, Narym och Bukhtarma, från v. Bukon och Kizil-su. På sydvestra gränsen ligger sjön Balkasj. Klimatet är hett om sommaren och ytterst kallt om vintern. Innevånarna, till största delen kirgiskosaker, lefva hufvudsakligen af boskapsskötsel samt jagt och fiske. Ryssarna, uppgående till ett antal af omkr. 70,000, idka åkerbruk. Bergsbrukets produkter äro guld samt något silfver och bly. Industrien är obetydlig, handeln deremot stadd i utveckling. -- 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid Irtysj och stora landsvägen från Central-Asien till Europa. 17,820 innev. (1881). Tvänne mässor hållas årligen derstädes. Staden består af en mängd trähus, spridda på en sandslätt.
Semipelagianism. Se Pelagianism.
Semiradski (Siemiradzki), Henryk, polsk historiemålare, född 1843 i Charkov, genomgick konstakademien i Petersburg, arbetade sedan hos Piloty i München och slog sig derefter ner i Rom. Mest berömd har han blifvit genom sin tafla Neros facklor (1876), en figurrik framställning, med ämne från kristendomsförföljelsernas tid.
Semiramis, enligt den assyriska, eller kanske snarare den mediska, forntidssagan en drottning, som genom snille och herskaregåfvor
Källa: Project Runeberg ·
