Sida 559
Simolin ...
Ystad--Eslöfbanan. I staden finnas en enklassig pedagogi, sparbank, afdelningskontor af Skånes enskilda bank samt en badanstalt. Från tryckeri derstädes utgifves »Cimbrishamnsbladet» 2 gånger i veckan. På lemningarna af en skans, anlagd år 1700 s. om hamnen, brinner numera en fyr. -- I kyrkligt afseende bildar S. med sitt annex Jerrestad ett regalt pastorat af 3:dje klassen. -- Jämte Kristianstad utgör S. en valkrets vid val af riksdagsman i andra kammaren.
Stadens namn skrefs i äldre tider Simbershaffn och Sömmershaffn; i mycket senare tider ändrades det till Cimbrishamn, i sammanhang hvarmed framkom sagan att platsen skulle fått sitt namn efter cimbrerna. Emellertid är S. en urgammal stad, ehuru den aldrig egt någon större betydenhet. Grunden till stadens uppkomst har utan tvifvel varit fisket. Fordom skall den hafva varit hamnplats för staden Thumathorp eller Tummerup (nu Tommarp; se d. o.). Talrika olyckor af eld, pest och fientliga härjningar hafva öfvergått det lilla samhället och hindrat dess uppkomst. Sedan mera än ett sekel skonad från dylika olycksfall, om man undantager att hafvet gång efter annan svårt skadat hamnen, har dock staden, som först på senaste tid fått stapelstadsrätt och jernväg, i det hela fört ett obemärkt lif A. G.
Simrock, Karl Joseph, tysk skald och germanist, född i Bonn d. 28 Aug. 1802, utnämndes 1826 till referendarie i preussisk tjenst, från hvilken befattning han entledigades 1830 i anledning af en öfver Julirevolutionen skrifven dikt. Sedan 1850 professor i forntysk literatur i Bonn, dog han d. 18 Juli 1876. I förträffliga öfversättningar från den tyska medeltidsliteraturen förstod S. att med trohjertad naivitet väcka denna literaturs gestalter till nytt lif. Sitt rykte grundade han med en öfversättning af »Nibelungenlied» (1827; 40:de uppl. 1880). På denna följde öfversättningar af »Walther von der Vogelweide» (7:de uppl. 1883), »Wolfram von Eschenbach» (6:te uppl. 1883), »Gudrun» (14:de uppl. 1888), »Gottfr. von Strassburg» (2:dra uppl. 1875), »Edda» (8:de uppl. 1882), »Heliand» (3:dje uppl. 1882) »Reineke Fuchs» (2:dra uppl. 1852), Brants »Narrschiff» (1872) m. fl. Dessutom införlifvade han med den tyska literaturen arbeten af Shakspere samt »Fritiofs saga» af Tegnér. Sjelfständiga arbeten af honom äro: eposet Wieland der schmied (1835; 3:dje uppl. 1851), Gedichte (1844, 1863), Kriegslieder (1870), Lieder vom deutschen vaterland (1871), Rheinsagen (9:de uppl. 1883), Handbuch der deutschen mythologie (6:te uppl. 1887), Quellen des Shakespeare (2:dra uppl. 1870), Die deutschen volksbücher (2:dra uppl. 1878-80) m. fl.
Simsnäppor, simsnäppslägtet. Se Phalaropodini.
Simson (Samson), judisk hjelte, tillhörde enligt bibelns berättelse Dans stam och var under 20 år domare i Juda. Utrustad med en öfvernaturlig kroppsstyrka, hvilken berodde på hans som nasir aflagda löfte att icke klippa sitt hår, slog han utan vapen ett lejon, aflyfte och bortförde stadsportarna i Gassa samt dödade med en »åsnakindbåge» 1,000 filistéer, till hvilka han utlemnats som fånge. Till sist lyckades dock en filisteisk qvinna, den sköna Delila, af S. få veta grunden till hans styrka. Under det han sof, klippte hon hans hår; fängslad, beröfvad sin syn, måste han derefter arbeta i en trampqvarn i Gassa. Men alltefter som håret tillväxte, återkom hans styrka. En gång, då flere tusen filistéer samlats i Dagons tempel och äfven ditfört S., kullstörtade han med ett tag de tvänne pelare, som buro templets tak, hvilket i sitt fall krossade både honom och hans fiender. (Jfr Domareb. 13--16.) S. är en uppenbart mytisk personlighet, som icke låter sig inpassas i domaretidens för öfrigt mycket oklara historia. Berättelserna om hans bragder röja starkt slägttycke med den lydiske Sandon och den grekiske Herakles, två solgudomligheter af semitiskt ursprung.
Simson, Martin Eduard, tysk politiker, född 1810 i Königsberg, blef 1833 professor i juridik därstädes samt valdes i Dec. 1848 till president i nationalförsamlingen i Frankfurt, i hvilken egenskap han ledde den deputation, som åt Fredrik Vilhelm IV erbjöd tyska kejsarekronan (1849). Ledamot af Preussens 2:dra kammare 1849--52, uppträdde han som en af det konstitutionella partiets förnämste talare, men egnade sig derefter uteslutande åt sin verksamhet som akademisk lärare och domare, tills han med början af prins Vilhelms regentskap (1858) åter inträdde i representanternas hus, hvars president han var 1860 och 1861. President i nordtyska och tyska riksdagarna 1867--74, anförde han den deputation, som d. 18 Dec. 1870 hos konung Vilhelm anhöll om tyska kejsarevärdighetens upplifvande. S. är sedan 1879 president i riksrätten i Leipzig.
Simtuna. 1. Härad i Vestmanlands län, ingår i Vestmanlands Östra domsaga och Salbergs-Väsby fögderi samt omfattar socknarna Enåker, Norrby, Tärna, Simtuna, Altuna, Fröshult och delar af Nora och Vester-Löfsta. Areal 60,375 har. 10,795 innev. (1889). -- 2. Socken i Vestmanlands län, Simtuna härad. Areal 11,565 har. 2,532 innev. (1889). S. bildar med Altuna ett regalt pastorat af 1:sta kl., Upsala stift, Södra Fjerdhundra kontrakt.
Simulaker (Fr. simulacre, Nylat. simulacrum, af Lat. simulare, låtsa), låtsad drabbning af trupper, som öfva sig i krigskonst.
Simulation (jfr Simulera), förställning, falsk uppgift. Särskildt begagnas ordet i medicinsk betydelse. En mängd sjukdomars symtom kunna i bedräglig afsigt efterhärmas, ofta så väl, att det fordras läkarens hela skarpsinne och erfarenhet för att upptäcka bedrägeriet. Oftast härmas sjukdomar, särdeles fallandesot, af marodörer, som derigenom söka undandraga sig krigstjenst. Sinnessjukdom simuleras för att undgå straff för brott. Hysteriska qvinnor visa ofta benägenhet att simulera hvarjehanda åkommor, såsom magblödning, blodspottning m. m. för att väcka medlidande eller vinna fördelar. Af samma anledning kunna äfven ganska späda barn med största envishet och tålamod simulera stumhet
Källa: Project Runeberg ·
