Sida 601
Sjökung ...
Sjömansgarn l. lårding, sjöv., garn, spunnet af två eller tre (stundom ända till fem) kabelgarn och efter garnens antal kallade tvåbands l. tvåsträngt o. s. v., förfärdigas ofta ombord och användes mest till klädsel, najning, mattor. R. N.
Sjömanshem, ställe, der sjömän mot eller utan betalning erhålla kost och logis för kortare tid. Somliga sjömanshem äro afsedda att upplåta ständig bostad m. m. åt ålderstigna sjömän eller att vara en samlingslokal för sjömän, andra deremot att gifva vård åt sjuka sjömän. I de fleste större sjöstäder finnas inrättningar motsvarande något af dessa ändamål. Inom Sverige finnas mera framstående sjömanshem endast i Göteborg, som eger tvänne dylika anstalter. Det ena hemmet upplåter fri bostad åt välfrejdade, fattiga, ålderstigna sjömän och sjömäns enkor samt afser äfven att bereda dem ytterligare förmåner, då tillgångarna sådant medgifva. Det stiftades af Göteborgs sjömanssällskap d. 1 Dec. 1875. Det andra afser att, mot billig afgift, bereda tillfällig bostad och föda åt sjömän i allmänhet. Detta hem stiftades af Göteborgs stad d. 6 Juni 1882, till minne af Oskar II:s och drottning Sofias silfverbröllop. Äfven i Stockholm såväl som i några andra af Sveriges sjöstäder finnas sjömanshem, men dessa äro af mer eller mindre privat natur. L. H.
Sjömanshus, sjöv., en för svenska sjömän afsedd institution, som upprättades genom reglementet för coopvardie skeppare och skeppsfolk d. 30 Mars 1748 och kungl. förklaringen d. 12 Aug. 1752. Det senast uppgjorda reglementet (hvaruti dock vidtagits en och annan mindre förändring) är utgifvet d. 4 Mars 1870. Sjömanshusen hafva till ändamål att samla och meddela upplysningar om allt inhemskt sjöfolk och alla för handeln afsedda fartyg af 20 tons drägtighet och derutöfver, hvilka hafva sin hemort inom riket, att hålla förteckning öfver det sjömanskap och de fartyg af omförmälda beskaffenhet, som under hvarje år i handelssjöfart användas, samt att i öfrigt egna eftersyn åt sjömännen och bereda understöd åt behöfvande bland dem äfvensom åt deras efterlemnade enkor och barn. För närvarande finnas sjömanshus i fyratiofyra städer, nämligen: Haparanda, Luleå, Piteå, Umeå, Hernösand, Skellefteå, Sundsvall, Hudiksvall, Söderhamn, Gefle, Stockholm, Södertelge, Nyköping, Norrköping, Söderköping, Vestervik, Oskarshamn, Kalmar, Karlskrona, Karlshamn, Ronneby, Sölvesborg, Kristianstad, Simbrishamn, Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona, Helsingborg, Halmstad, Falkenberg, Varberg, Göteborg, Kungelf, Marstrand, Uddevalla, Strömstad, Visby, Karlstad, Lidköping, Vadstena, Jönköping, Upsala och Vesterås. Sjömanshusen stå under inseende af kommerskollegium. Hvarje sjömanshus förvaltas af en direktion, bestående af 6 eller 3 ledamöter, bland hvilka tredjedelen skall vara fartygsbefälhafvare och de öfrige skeppsredare. Ledamotskap åtföljes icke af någon löneinkomst. Ledamot kan afsäga sig uppdraget endast om han uppnått sextio års ålder, är af sjuklighet eller förestående resa som fartygsbefälhafvare förhindrad att sköta befattningen eller redan utöfvat sådan under sammanlagdt 6 år. Direktionen skall under gemensam ansvarighet vårda och förvalta sjömanshusets fasta och lösa egendom, afgöra frågor om understöd åt under sjömanshuset hörande sjömän samt deras enkor och barn, mottaga och i föreskrifven ordning till direktionen öfver handelsflottans pensionsanstalt öfverlemna sjöfolks pensionsansökningar samt tillställa vederbörande de pensionsbref och penningbelopp, som till följd häraf erhållas, m. m. Direktionen har till sitt biträde en ombudsman, som af direktionen sjelf på ansökan i vederbörlig ordning tillsättes. Ombudsmannen har sig bl. a. ålagdt: att på anmälan af fartygsbefälhafvare påmönstra sjöfolk och, å direktionens vägnar, utfärda sjömansrulla, att verkställa sjöfolks afmönstring samt dervid i mönstringsboken anteckna befälhafvårens vitsord om hvarje sjömans duglighet och pålitlighet; att meddela fartygsredare och befälhafvare, som vilja förhyra sjöfolk, anvisning på och upplysningar om tjenstsökande, att medla vid uppkommande mindre tvister mellan fartygsbefälhafvare och besättning eller mellan personer af besättningen inbördes samt att, då qvarlåtenskap efter afliden sjöman kommit sjömanshuset tillhanda, ombesörja, att densamma kommer vederbörande arfvingar oförskingrad till godo.
Hvarje svensk sjöman -- befälhafvare såväl som maskinist, styrman och besättningskarl -- eger rätt att låta inskrifva sig vid sjömanshus. Inskrifven sjöman, som befinner sig i torftiga omständigheter samt under utöfvande af sin tjenst blifvit till någon lem så skadad eller ådragit sig sådan sjuklighet eller blifvit så ålderdomsbräcklig, att han till sjötjenst ej vidare kan användas, är berättigad att för sin återstående lifstid erhålla ett, efter hans nödtorft och sjömanshuskassans tillgångar lämpadt, årligt understöd. Enka samt fader- och moderlösa barn efter sjöman, som varit berättigad till understöd, ega rätt till fattighjelp, enka, så länge hon förblifver i sitt enkestånd, och barn intill fyllda 15 år.
Sjömanshusens inkomster äro följande: 1) Hvarje fartyg af 20 tons drägtighet eller derutöfver, som från svensk hamn afgår till utrikes ort, erlägger till distriktets sjömanshus 3 öre pr ton, om fartyget är svenskt eller norskt eller tillhör en sådan främmande nation, i hvars hamnar svenska fartyg behandlas lika med samma nations egna, samt 5 öre pr ton för alla andra fartyg. Om fartyget afgår flere gånger under en kalendermånad från samma hamn, erlägges afgiften endast en gång i månaden. 2) Då besättning eller enskild person å inhemskt fartyg, som är inskrifvet vid svenskt sjömanshus, afmönstrar, vare sig inom- eller utomlands, skall till det sjömanshus, i hvars register fartyget är inskrifvet, erläggas, af befälhafvare 2%, af styrman eller maskinist 1 1/2% samt af alla öfriga sjömän 1% å den sedan inmönstringen förtjenta hyran. 3) En kollekt, som årligen upptages i rikets alla kyrkor, fördelas mellan sjömanshusen, alltefter antalet af de sjömän, som vid dem äro inskrifna. 4) Hälften af
Källa: Project Runeberg ·
