Sida 603
Sjökung ...
då fartyget anlöper utländsk hamn. Befälhafvaren skall för svensk-norsk konsul på platsen, dit fartyget anländer, inom 5 dagar efter ankomsten uppvisa sjömansrullan vid risk att eljest få plikta från 50 till 300 kr.
Sjömil är ett i lotstaxor och af den på de skandinaviska kusterna sjöfartsidkande befolkningen användt längdmått, utgörande 1/15 af eqvatorsgraden = 7,420,44 m. Sjömilen har dock i svenska språket en ganska sväfvande betydelse, enär den ofta användes i st. f. det på sjön allmänt antagna längdmåttet af en medel-meridianminut (= 1,852 m.), af hvilka 4 anses utgöra 1 geogr. mil. Medel-meridianminuten kallas af de flesta andra nationer sjömil och i Sverige äfven nautisk (l. nautikal-) mil. Jfr Mil och Nautisk mil. R. N.
Sjömiliskontoret l. sjömilitiekontoret, sjöv. Enligt 1836 års reglemente för svenska flottan delades hushållningen vid stationerna i tre detaljer. Ett af de kontor, som skulle omhänderhafva räkenskaperna för dessa detaljer, kallades sjömilitiekontor, var förlagdt vid Karlskrona station och förestods af en särskild chef, sjömilitiekommissarien. Till dess åliggande hörde allt, som angick beräknandet och redovisningen af kontanta medel och proviant för sjöexpeditioner, aflöning, brödföda och beklädnad för manskapet, kontrollen öfver magasin, bageri och sjukhus samt alla mål, som rörde båtsmanshållet. Då de ekonomiska förhållandena vid flottan 1875 omorganiserades, upphörde sjömilitiekontoret såsom särskildt kontor och uppgick i räkenskapskontoret. L. H.
Sjöminister, en i dagligt tal, efter utländskt mönster, bruklig, men ej i grundlagarna förekommande benämning på statsrådet och chefen för svenska sjöförsvarsdepartementet.
Sjömärke, sjöv., ett föremål, som genom sitt utseende och sin belägenhet tjenar såsom vägledning för fartyg. Sjömärken kunna vara af två slag, dels naturliga, såsom bergstoppar, skogskanter, träd, rågångar, hak i landets konturer o. s. v. (hit räknas äfven kyrktorn, hus, qvarnar); dels konstgjorda, för ändamålet på land uppförda (fasta) l. i sjön utlagda (flytande), såsom fyrtorn, bakar, kummel, målade fläckar, bojar, tunnor, prickar, remmare, vakare. Utan vederbörligt tillstånd, hvarom ansökan göres hos k. lotsstyrelsen, får icke något känningsmärke vid eller i allmän farled anbringas; icke häller får något sådant förstöras eller förändras. R. N.
Sjömätning, kartläggning af kuster och angränsande vattendrag, dervid vattnets djup och bottenlagets beskaffenhet noggrant undersökas genom lodning. De väsentligaste härför erforderliga instrument äro: bräde med stativ och vattenpass, tublineal l. diopterlineal för inskärning af de s. k. »signalerna» (utmärkta punkter), lodapparat l. vanligt lod med uppstucken lina, lodningsqvintant (för vinkelmätning) jämte s. k. »stationpointer» (vinkelafsättningsinstrument) för bestämmande af sådana punkters lägen, der brädet ej kan uppställas, såsom i första rummet grund och lodskott (se Lod), kompass, för att på brädet angifva magnetiska nord- och sydstrecket, passare, skala, syftnålar m. m. Utan K. M:ts tillstånd får icke sjömätning ega rum på Sveriges kuster l. sjöterritorium. R. N.
Sjömätningskåren. Se Sjökarteverket.
Sjönöt, bot. Se Trapa.
Sjöofficer. Enligt nu (1890) gällande bestämmelser skall svenska flottans officerspersonal (om man undantager reservstaternas) utgöras af följande grader och antal: flaggmän (med generals, generallöjtnants eller generalmajors rang) 3; kommendörer (med öfverstes rang) 6; kommendörkaptener af 1:sta grad (med öfverstelöjtnants rang) 12; kommendörkaptener af 2:dra grad (med majors rang) 12; kaptener af 1:sta klass (med kaptens rang) 25; kaptener af 2:dra klass (med kaptens rang) 37; löjtnanter (med löjtnants rang) 54 och underlöjtnanter (med underlöjtnants rang) 26; summa 175. Lönerna utgöra: för flaggman 8,000 kr., jämte 6 kr. i dagaflöning under tjenstgöring; för kommendör resp. 6,000 och 5; för kommendörkapten af 1:sta grad resp. 4,000 och 4; för kommendörkapten af 2:dra grad resp. 3,500 och 4; för kapten af 1:sta klass resp. 2,800 och 3; för kapten af 2:dra klass resp. 1,800 och 3; för löjtnant resp. 1,200 och 2 och för underlöjtnant resp. 600 och 2. Utom ofvanstående löneförmåner åtnjuta officerarna i allmänhet inqvarteringsbidrag eller inqvartering in natura, olika såväl till storlek som beskaffenhet alltefter befattningarna. Under sjökommenderingar höjes dagaflöningen med 50 proc. eller mera, enligt särskilda bestämmelser. Dessutom åtnjutes under sjökommendering s. k. »dietpenningar», som utgöra för högste befälhafvare för flotta eller eskader 15 kr. pr dag, för eskaderchef 10, för afdelningschef 8, för chef å 1:sta klassens fartyg 8, för chef å 2:dra klassens fartyg 4, för chef å 3:dje klassens fartyg 3,50, för sekond eller andra officerare och vederlikar af lägre rang än regementsofficer 3. L. H.
Sjöofficerssällskap. Vid hvardera af flottans båda stationer finnes, sedan längre tid tillbaka, ett sjöofficerssällskap bildadt. I dessa sällskap, som hafva till ändamål att såväl förmedla personlig bekantskap som att intressera medlemmarna för sjökrigsvetenskapen och dess detaljer, ega sjöofficerare eller andra vid flottan anställda personer af officers rang att mot årlig afgift vinna inträde. Hvarje sällskap har sin egen lokal, försedd med restauration, bibliotek, tidningsrum, rökrum m. m. Sällskapets angelägenheter skötas af en bestyrelse, söm väljes för ett år i sender. L. H.
Sjöorren, zool. Se Hafsorren.
Sjöpalissad. Se Estakad 1 och Stängsellinie.
Sjöpass. Se Algeriskt pass.
Sjöpennor, Pennatulidae, zool., en grupp tillhörande ordn. Alcyonaria, kl. Anthozoa (koraller, se d. o.). Sjöpennorna äro, liksom alla beslägtade djur, koloni-bildande. Kolonien är cylindrisk eller symmetriskt fjäderformig eller (hos Renilla) njurlik och i allmänhet försedd med en fast, men böjlig kalkaxel. Dess nedre del är ej beklädd med polypdjur, utan
Källa: Project Runeberg ·
