Sida 212
Planscher och Kartor
19(3
POSTVÄSENDET.
såsom ett regale, ett statsmonopol, liar ända intill senaste tider frågan, huruvida fortskaffandet af lokalbref äfven borde häri inbegripas, hållits tämligen sväfvande ocli öppen. Den har emellertid fått sitt afgörande genom kungl, kungörelsen den 21 december 1888. Enligt berörda författning äger statens postverk uteslutande rätt att mot afgift besörja regelbunden befordran af förseglade eller eljest tillslutna bref äfvensom af brefkort så väl mellan in- ocli utrikes samt mellan inrikes orter som ock å de särskilda inrikes orter, där postverket anordnat lokalbrefbefordran.
I äldre tider ingick icke alls lokalbrefs befordran i postinrättningens verksamhet och kunde det så mycket mindre, som postverket i allmänhet icke ombesörjde kringbäranclet af ankomna försändelser, utan i de flesta fall det tillhörde korrespondenterna att, med ledning af de vid postanstalterna uthängda brefkartorna, hvilka ända till medlet af vårt århundrade upptogo namn å alla de personer, till hvilka bref ankommit, själfva eller genom bud afhända sina bref. Endast i hufvudstaden synes redan under 1600-talet blifvit infördt bruket att genom särskilda brefdragare låta till adressat, hvars bostad var känd eller uppgifven, hembära ankomna postförsändelser. I medlet af påföljande århundrade utfärdades en allmän uppmaning att å bref till personer i hufvudstaden angifva gator ocli hus, på det att »slika bref måtte kunna ombeställas till dem, som själfva ej äro kunnige om deras affordring».
År 1848 beslöts, att med denna brefbäring borde förenas en lokalbref-post för hufvudstaden, så inrättad, att i allmänhet bref, hvilka fore kl. 10 f. ni. på söknedagarna samt sön- och helgdagar från kl. 12 till '/2 1 middagarna, söndagarna under månaderna maj — september jämväl från kl. 9 till 10 f. ni., inlämnades å postkontoret, blefvo samma dag fortställda med de brefdragare, som utdelade de ankomna posterna, hvaremot lokalbref, som ingåfvos å postkontoret efter det brefbärarne affärdats, skulle till påföljande dag öfverligga.
Redan förut liade inrättande genom enskild persons försorg af brefbäring inom hufvudstaden dels vid några särskilda tillfällen af kungl. maj:t niecl-gifvits, dels också verkligen några kortare tider anordnats. Så medgafs dels den 22 april 1774, på ansökan af en person vid namn Björkdahl, dels den 21 juli 1825, på anhållan af grosshandlaren Nils Kemner, att en postinrättning, afsedd för åstadkommande af en vigare kommunikation emellan personer i hufvudstaden, finge efter mönster af den i London varande penny-posten inrättas, utan att, så vidt kändt är, de tilltänkta företagen kommo till stånd. Däremot inrättades, med vederbörligt tillstånd, på 1830-talet af öfverstelöjtnanten C. de Mottoni ocli kaptenen F. L. Rosenqvist af Akershult inom hufvudstaden en bref- ocli paketpost, som dock snart upphörde. Sedermera anordnades af förre regementskommissarien E. M. Mallen i Stockholm en s. k. gångpost, »livar medelst korrespondenter kunde få sina bref ordent-
Källa: Project Runeberg ·
