Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 3

Originalsida 354
Originalsida 354
Originalsida 354
Originalsida 355
354–355

Sida 354

Planscher och Kartor

316

STOCKHOLMS OMGIFNINGAR.

finnas många små undangömda vikar, där i skydd af omgifvande höjder en frodigare växtlighet utvecklar sig. En sådan är exempelvis den förtjusande Dyvik på Ljusteröns i öfrigt särdeles sterila sydvästra strand, den förut omtalade vik, som söder om Erstaviken skär in till det yppigt lummiga Tyresö, eller den mera bekanta s. k. Schweizerdalen vid Dalarö. Det är dylika leende oaser i den omgifvande kargheten, som August Strindberg så träffande tecknat i följande målande beskrifning (inledningen till »Skär-karlslif»):

»I dalsänkorna blir ängsmarken särdeles praktfull af uppslamningar

J. Cederquist fot.

159. Strandparti vid Torsbyfjärd.

och saltvatten, och den naturliga ängen erbjuder en rik blomsterflora med alla det mellersta Sveriges vilda praktväxter, af hvilka kanske orchideerna ocli blåvifvan äro de förnämsta. I stränderna lysa fackelblomstret ocli lysingen, i skogarna frodas blåbäret, på öppna hällarna lingonet, ocli i mossarna är hjortronet icke sällsynt. Lågländta öar med bättre mylla antaga en särdeles leende karakter, genom rikedomen på löfträd och buskar. Eken lifvar här med sina mjuka linier och sitt ganska ljusa löfverk barrträdslandskapet; och hagen, denna nordens egendomlighet, en korsning af skog, småskog och äng, utgör kanske det täckaste man kan se, då under en blandning af björk och barrträn hasselbuskarna bilda löfsal öfver körvägen, hvilken här bär namnet drog. Det är stycken af en engelsk park man

Källa: Project Runeberg ·