Sida 360
Planscher och Kartor
320
STOCKHOLMS OMGIFNINGAR.
Öde ocli obebyggd var dock visserligen icke Stockholmstrakten i dessa aflägsna tider, om ock dess betydelse väsentligen berodde på den samfärdsel, som däröfver framgick mellan rikare befolkade nejder. Därom tala i främsta rummet de talrika fornlämningar från den yngre järnåldern, hvilka liär påträffas.1 I beskrifningarna till de af Sveriges geologiska undersökning utgifna kartbladen »Stockholm», »Rydboholm», »Vaxholm» ocli »Gustafsberg», hvilka ungefär motsvara Stockholms omgifningar i den utsträckning cle liär fattas, äro förtecknade 210 ättehögar —• enstaka eller grupper af sådana •—-, 41 runstenar eller runristningar i fast häll och dessutom ett stort antal sten-
sättningar, kummel, resta stenar o. s. v. Ocli dock torde förteckningarna ej omfatta på långt när alla liär befintliga minnesmärken från forntiden; åtminstone omnämna de ej den betydande grupp af ättehögar, som träffas i stadens närhet, på båda sidor om stora landsvägen vid Mellanjärfva. — Icke oansenliga silfverskatter från öfvergångstiden mellan de hedna ocli kristna perioderna äro också funna i Stockholms omgifningar (Hildebrand, Sv. medeltid, I s. 403).
Att den bofasta befolkningen i skärgårdstrakterna, på så väl fastlandet som öarna, vid denna tid för sitt uppehälle hufvudsakligen varit hänvisad till fiske och sjöfart, torde väl få antagas för gifvet. Men vid sidan af den
1 Från stenåldern och bronsåldern finnas inga fasta fornlämningar i Stockholms om-
*
gifningar.
163. Grindaijärden.
A. Blom fot.
Källa: Project Runeberg ·
