Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 3

Originalsida 278
Originalsida 278
Originalsida 278
Originalsida 279
278–279

Sida 278

Planscher och Kartor

248

FÖRLUSTELSER. M. M. 248

Förlustelserna också på denna plats uppfriskades med tillgång på förtäring. Sådan fanns också öfverallt på Djurgården, till ocli med midt på »Slätten», där kvinnor sålde öl, kanske äfven brännvin, ocli där det var krog i hvar vrå, hvilket betydligt ökade folklifvets glädje, men äfven främjade råa upptåg och slagsmål.

På Kungsholmen skall Karl Bondes trädgård, en nu länge sedan försvunnen storhet, som låg vid Trädgårdsgatan (nu Sclieelegatan), midt emot den Piperska egendomen (»Piperska muren»), en tid ha varit upplåten

130. Strömparterren.

till allmän förlustelseplats, men redan i medlet af 1700-talet utgjorde den en till sistnämnda egendom hörande köksträdgård. Yid den tiden hade konstmakare slagit sig ned på själfva det grefliga Piperska området ocli gåfvo där föreställningar till allmänhetens förlustande.

Sedan hördes icke af några offentliga nöjen på Kungsholmen, förrän Gruhbens trädgård började sina aftonunderhållningar på 1840-talet, men dessa räckte ej länge. Ungefär samtidigt började musikaftnar i det fria hållas i gamla Kirsteinslca trädgården vid Klara Strandgata (nu Vasagatan) på den del af nuvarande Centralplanen, som ligger nedanför Klara. Vattu-gränd (förr Lappgränd). Det var i denna trädgård, som eklärering med färgade lyktor »ä la Tivoli» först användes i Stockholm.

Källa: Project Runeberg ·