Tillbaka Read Runeberg

Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af Allmänna konst- och industriutställningen 1897: Del 3

Originalsida 372
Originalsida 372
Originalsida 372
Originalsida 373
372–373

Sida 372

Planscher och Kartor

332

STOCKHOLMS OMGIFNINGAR.

väg gick öfver Träskets is till södra ändan af Brunnsviken ocli vidare öfver denna sjö till Järfva, och de västra skärgårdstrakterna hade sin vinterväg från Vintertullen vid Hammarby sjö öfver denna sjö, Järlasjön, Dufnäs ocli vidare öfver Värmdön.

Vägen till Drottningholm gick förr öfver Karlberg ocli Bällstabro till Tyska botten och därifrån på färja öfver till Lofön. Den nuvarande vägen öfver Kungsholmen, med de för Stockholms omgifningar karakteristiska flottbroarna — Tranebergsbro, Nockebybro ocli Drottningholmsbron — påbörjades 1786 och fullbordades påföljande år, så att »kungl. maj:t och den

167. Tranebergsbro.

kungliga familjen kunde där med all bekvämlighet första gången färdas den 19 augusti 1787». På 1830-talet sattes Lofön genom en flottbro öfver Lulleliofs sund i förbindelse med Svartsjölandet, och redan 1827 byggdes bro mellan Lofön ocli Ekerön vid Tappström, hvadan man nu kan från Stockholm färdas landvägen till de nämnda stora Mälareöarnas längst bort belägna delar.

Af öarna åt saltsjösidan är Lidingön sedan år 1802 förbunden med fastlandet genom Lidingöbro, den längsta flottbro i Sverige, hvilken 1883 förlades till sin nuvarande ]'lats (se D. 2 s. 315); flottbron öfver Skurusund till Värmdön fullbordades 1832, ocli genom broar öfver Kolström ocli Strömma kanal förbindes nämnda ö vidare med Ingarö- ocli Fågelbrolanden.

Källa: Project Runeberg ·