Sida 225
Planscher och Kartor
XL.
TELEGRAF
AF
KNUT ERICSSON,
För liundra år sedan, eller närmare bestämdt 1794, ägxle den första
telegraferingen rum från Stockholm. Detta var visserligen ej genom nutidens elektriska trådar, som kunna befordra ända till hundratals ord i minuten, utan det gällde ett försök med den af presidenten Edelcrantz konstruerade optiska telegrafen, och linien sträckte sig ej längre än till Drottningholm. Men försöket utföll till sådan belåtenhet, att telegraflinier kort därpå anordnades till Vaxholms och Fredriksborgs fästningar samt ett par år efteråt till Grisslehamn ocli öfver Ålands haf till Ekerö. Under kriget 1808—1809 byggdes från Stockholm ytterligare telegraflinier till Gefle samt till Sandhamn ocli Landsort.
Den i Sverige begagnade optiska telegrafen har för oss särskildt intresse, då den är uppfunnen i Stockholm och liär för första gången kom i praktiskt bruk. Att den äfven hade ett, på sin tid, högt värde framgår däraf, att densamma, i konkurrensen med Chappes telegraf, erhöll användning i England, där man dock till en början gjorde några mindre lyckade förändringar, men sedan fullkomligt öfvergick till Edelcrantz' konstruktion.
Signalapparaten består af 10 luckor, af hvilka 9 voro ordnade i 3 rader med 3 luckor i hvarje och den 10:e placerad öfver dem. Hvarje lucka kunde genom manövrering från det under signalapparaten varande observations- ocli telegraferingsrummet vridas så, att den blef synlig för närliggande stationer. Naturligtvis måste man alltid hafva fri utsikt stationerna emellan, men då kunde dessa förläggas på ett afstånd af ända till 2 ä 3 mil från hvarandra. Nödiga kikare ingingo gifvetvis i utrustningen. Genom luckornas vridning markerades siffertal, som hänvisade till viss sida ocli rad i en uppgjord signalbok. På så sätt kunde man genom 2 siffersignaler utmärka hvilken som helst af signalbokens stafvelse!', ord eller hela meningar, och
Källa: Project Runeberg ·
