Sida 314
100
SVENSKA SLÖJDFÖRENINGENS TIDSKRIFT 1908.
varit placerade på ofvannämnda sätt, och därför har jag i och för fotograferingen låtit uppsätta dem där. Under dessa vapensköldar finnes — såsom äfven planschen visar — årtalet 1685. Med ledning af dessa dokument var det ej svårt att komma till rätta med kyrkstolens historia. Vapnen visade sig tillhöra den dansk-norska adliga ätten Schultz (von Schultz eller Schultze, som de också skrefvo sig) och familjen von Hoven, tillhörande den tyska östersjöprovinsadeln. Och så blef det klart, att den prydliga kyrkstolen tillverkats för öfversten och krigsrådet Georg Christian von Schultz (f. 1632 f 1715) samt hans maka fru Anna Sofia von Hoven (f. 1646 f 1707).
Innan vi gå vidare i historien, skola vi litet närmare redogöra för det märkliga arbetet, som är icke mindre än 6x/2 meter långt och omkring 21/ 2 meter högt från golfvet till öfre listen. Det hela ter sig ju synnerligen prydligt i sin arkitektoniska indelning och rika ornamentik. Midtpartiet, som krönes af de båda vapensköldarne, upptages af tvänne dörrar; på ömse sidor därom utbreda sig de rikt ornerade tredelade flygelpartierna, i hvilka de öfre fälten äro genombrutna och de nedre inom det snidade ramverket fyllda med oljemålningar på trä, framställande scener ur Kristi lif, nämligen (från vänster till höger) “Christi Födsel“, “Christi Daab“, “Christi Nadere“ (nattvarden) “Christi Kaarsfestelse", “Christi Begraffvelse“ och “Christi Opstandelse". På dörrarna förekomma inga dylika målningar, men detta beror på en felaktig hopsättning. Ursprungligen ha de funnits där, och de finnas ännu i behåll på baksidan, där de till och med satts upp och ned. Där förekomma nämligen icke mindre än tre sådana målningar, framställande Kristus på Oljeberget, Kristus inför Pilatus och Kristi hudflängning. Af dessa målningars konturer framgår, att åtminstone två af dem varit inpassade i ramverken på dörrarnes framsidor.
Granska vi nu dessa målningar närmare, så finna vi, att deras konstvärde är synnerligen obetydligt. De äro tvifvelsutan utförda af någon handtverksmålare, som med tillhjälp af några gravyrer eller andra blad, som han kommit öfver, totat ihop sina kompositioner så godt han kunnat. Sannolikt har han haft till specialitet att utföra sådana och hörde väl till de många obetydligheter, som ägnade sin konst åt framställningar ur den heliga historien. Figurerna äro synnerligen otympligt tecknade med stora hufvuden och oproportionerliga kroppar. Emellertid utmärka sig kompositionerna för en viss rikedom, och särskildt har konstnären, om vi så kunna kalla honom, nedlagt omsorg på bakgrundernas utarbetande. Så t. ex. i scenen med Kristi födelse, där man ser i bakgrunden ett af den strålande solen belyst landskap, hvaruti herdar beta sina fårahjordar. Nattvarden äger rum i högkoret i en renässanskyrka, där Kristus är placerad i midten under en af två kolonner stödd rundbåge och där dagern inkommer genom rutfönster. Kristus, som är klädd i hvitt, har Johannes på sin vänstra sida, han lutar sig mot frälsarens bröst, stödd på sin högra hand. Judas sitter med ryggen åt åskådaren men vänder sig om och ser på honom. Tydligen är han afsedd att göra ett skräckinjagande intryck genom sin vilda blick, sitt röda hår, sina röda mustascher och d:o pipskägg. I korsfästelsescenen ser man från Golgata Jerusalem med torn och tinnar.
Sakna dessa målningar allt egentligt konstvärde, så förlänar en viss naivitet dem ett egendomligt behag, i likhet med många dylika arbeten, hvarpå äfven våra svenska bondkyrkor och allmogehem äro eller varit så rika.
En mera öfvad hand har utfört träsnideriarbetet. Här märker man förvisso att konstnären tillhör ett land, som i fråga om dylika arbeten har stora traditioner att uppvisa särskildt på det ornamentala området.
Det medeltida träsnideriet stod som bekant ovanligt högt i Norge, men förfallet inträdde redan före reformationen. Först 1600-talet hade att uppvisa en och annan norsk konstnär i träsnideri, hvilka alla tillhörde bondeståndet eller utgått därifrån. Så sannolikt äfven den som utfört denna kyrkstol.
Källa: Internet Archive ·








































































































































































