Sida 136
Tal vid halfsekelsfesten den 13 mars 1859
136
TAL OCJT RIKSDAGSANFÖBAND3CN.
vill, att historien skall säga, att det icke var han, utan Europa, som vid detta tillfälle bestämde öfver Italiens öde, och att han sjelf endast var den pligtskyldige verkställaren af Europas beslut. Nägon annan rimlig anledning kan svårligen tänkas, sedan anarkien, despotismens vanliga bundsförvandt, denna gång vägrat sin tjenst.
Sverige har, af skäl som jag ej behöfver påpeka, icke tagit någon verksam del i Italiens angelägenheter; men det har innerligen och af hela sin själ deltagit i allt som rört detta land, det har deltagit i välönskningarna för Italiens framgångar, oberoende och lugn. Derför ligger det makt uppå, att den som vid kongressen kommer att föra svenska regeringens och svenska folkets talan icke må tillåta sig något, som vore stridande mot den i vårt land rådande opinionen; att han höjer sin röst mot hvarje främmande inblandning i Italiens sak för de italienska staternas obestridliga rätt att sjelfva ordna sina angelägenheter så godt dem sjelfva synes, och hvartill de i alla afseenden visat sig fullkomligt vuxna, samt att, derest denna röst icke lyckas göra sig hörd, den nedlägges som protest mot hvarje försök i motsatt riktning. Endast på detta sätt skall en svensk ambassadör värdigt representera ett folk som icke kan vara egennyttigt nog att vilja förneka andra länder välsignelsen af det oberoende hvaraf det sjelf njuter — ett folk som dessutom har några höga minnen att bevara, nämligen minnen af hvad det sjelf gjort icke blott för egen, utan äfven för andras frihet, lycka och ära.
I anledning af borgarståndets remiss af hr Lallerstedts ofvannämda motion fick ståndet ett par veckor efter remissen genom hr L. sig meddelad följande från Turin ankomna adress från det för Italiens enhet genom Victor Emanuel arbetande samfundet Società Nazionale Itàliam:
Turin den 23 december 1859.
Herrar representanter!
*
Genom tidningarna hafva vi erfarit, att de ärade representanterna för det svenska borgarståndet hos sin regering petitionerat, att de svenska ombuden vid kongressen i Paris måtte undfå sådana instruktioner, som medgifva Mellersta
Källa: Project Runeberg ·