Sida 105
FJERDE KAPITLET.
Kristendomens införande på Gotland. Vi komma nu till den tid, då kristendomen vann insteg på Gotland och småningom fördref hedendomen, d. v. s. till sednare hälften af 11:e århundradet eller 1000-talet. Somlige föreställa sig att konung Olof Haraldsson från Norge omvändt Gotlands invånare och det med vapenmakt. Förhållandet är icke sådant. Olof Haraldsson, om hvars besök på Gotland många sagor der gått och i tidernas lopp blifvit hopblandade med hvarandra, har visserligen haft vapenskifte med Gotländingarne , men det var i hans ungdom, när han låg ute på vikingatåg och innan han hvarken blifvit kristen eller konung, hvilket sednare han blef 1015 vid 20 års ålder; äfven har han, sedan han för den våldsamhet, med hvilken han tvingade sina undersåter att antaga dop och kristendom, blifvit fördrifven från Norge, 1029 kommit till Gotland och der tillbragt någon tid, kanske en hel vinter, samt derunder förmodligen sökt göra kristendomen känd och antagen, men med våld och vapen har det ej skett, ej heller tyckes hans omvändelseverk här hafva haft någon stor framgång. Gutasagan berättar derom sålunda i tredje kapitlet:
«Derefter kom sedan helge Olof konung flyende från Norge med skepp och lade i hamn der som nu kallas Akirgarn, der låg helge
