Sida 124
SJETTE KAPITLET.
Närmare anslutning till Sverige under konung Magnus Ladulås. — Krig mellan stadsbor och landsbor.
Mot slutet af 13:e århundradet inträffade tilldragelser af vigt; först en närmare förening med Sverige än som dittills egt rum. Sedan kristendomen blifvit allmänligen antagen, hade Gutarne, utom den vanliga årliga skatten af 60 marker silfver, äfven åtagit sig att, vid uppbåd, följa Sveakonungen i ledung med 7 snäckor, dock ej mot kristet utan endast mot hedniskt land, och skulle det stå i Gutarnes fria val att antingen utrusta snäckorna och deltaga i härtåget eller ock, om de hellre ville, erlägga en afgift af 40 marker för hvart skepp. Denna skatt, som utgjordes i stället för ledung (härtåg), kallades ledungslama och behöfde ej erläggas samma år ledungen var påbuden, utan först nästföljande. Sista kapitlet i Gutasagan innehåller den härom träffade öfverenskommelsen mellan konungen och Gutarne. Den lyder sålunda:
«Sedan Gutar togo sig biskop och prester och togo vid fullkomlig kristendom, då togo de ock vid att följa Svea konung i härfärd med sju snäckor, emot hedniskt land och ej emot kristet. Så eger då konungen påbjuda för Gutarna ledung efter vintren och med månads frest (anståndstid) intill lidstämnudag; och då skall lidstämnudag vara före midsommar och ej sedan; det är lagliga påbudet och ej eljest. Då hafva Gutar rätt att fara om de vilja, med sina snäckor och åtta veckors kost, men ej mera. Om då Gutar mäkta ej följa, då gällde fyratio mark penningar för hvar snäcka, men dock på andra året och ej på det samma året som (ledungen) påbjuden var; det heter ledungslama. I den månaden då skall en vecka budkafle kringfara och ting utlysas; då, om männerna sämjas att ledung skall utgånga, då skall sedan (under) en half månad till färden bådas; men sedan sju nätter före lidstämnu skola ledungsmän samlade och redo vara och vind bida. Då, om så kan hända
