Sida 30
ANDRA KAPITLET. Gotland i kyrkligt, juridiskt, administrativt och militäriskt hänseende.
Ön och Landskapet Gotland utgör ett särskildt Län och Stift, hvars Läns- och Stiftsstyrelse har sitt säte i staden Visby. Gotlands folkmängd uppgår till 54,080 personer, hvaraf i Visby, öns enda stad, något öfver 6,000. Länets hemman utgöra efter gamla eller oförmedlade hemmantalet 1,218 708/1000 mantal, hvaraf tillhöra kronan 69 823/1000 och enskilde 1,148 885/1000 mantal. Kronans gårdar kallas Kronohemman, de enskildas äro af kronoskatte natur, d. v. s. egande- och nyttjanderätten tillhöra enskild, men emot skatt till kronan. Frälsehemman, säterier och frälseskatte finnas ej på Gotland. Efter nya eller förmedlade hemmantalet utgör Gotland 1,098 mantal, hvaraf 65,484 krono och 1,032,516 kronoskatte. Kronohemmanen äro 1:o) Roma kungsgård 5 19/32 mtl, hvarunder förut lydt Närsholm 9/32 mtl och Skenholmen 1 mtl; 2:o) Visborgs kungsladugård 2 3/8 mtl, 3:o) Boställen: 47 stycken Prestgårdslägenheter 48 3/8 mtl, Skogs och Alleqvia Häradshöfdingeboställen, det förra 3/4, det sednare 1 mtl, samt 4 Landstatsboställen.
Under danska tiden voro gårdarna uppskattade icke i mantal utan i Markelej (Marke-leje = Marklega eller Markland). Fem tunnland åker svarade mot ett Markelej, likaså fem mansslätt äng, eller ock utgjordes Markelejet af hälften åker och hälften äng, men i starräng (myr), skog, bete och utmark räknades dubbelt eller tio tunnland åker eller mansslätt äng på hvart Markelej. Sedan landet åter kommit under Sverige hölls åren 1653 och 54 revision eller jordransakning, då gårdarna blefvo åsatta hemmantal. Detta hemmantal kallas nu gamla eller oförmedlade; det nya hemmantalet blef åsatt vid en sednare, år 1747, hållen jordransakning. I allmänhet äro hemmanen på Gotland af mindre arealinnehåll än i egentliga Sverige.
