Sida 104
4. Kristendomens införande på Gotland
104 Tiden då Gotland blef en del af Linköpings stift.
alltid på bestämd tid försiggått, hvaröfver Gotländingarne stundom klagade.
Tiden då Gotland antog Linköpings biskop till sitt andliga öfverhufvud och blef en del af hans stift var sannolikt slutet af 1100-talet eller ungefär samma tid som Roma kloster anlades, hvilket skedde 1163 och 1164, ty munkarne kommo från Linköpings stift. När Sturleson i förra hälften af 1200-talet skref sina berömda Konungasagor, hörde Gotland till Linköpings stift, och att det redan före 1219 varit förenadt dermed, kan man sluta deraf, att Linköpings tredje biskop Carl Folkunge (broder till den mäktige Birger jarl) samma år skaffat gotländske köpmännen frihetsbref af erkebiskop Albert i Riga (biskopen var då stadd på korståg i Estland och stupade 1220 den 8 Aug. vid Rotala) att med trygghet idka sin handel i de liffländska hämnarne, äfvensom att han, jemte svenska kyrkans primas, erkebiskopen i Lund Andreas Suneson, förnyat en äldre förordning angående biskoparnes visitation på Gotland. Således har Gotlands förening med Linköpings stift skett före Carl Folkunges biskopstid och förmodligen uti förste Linköpingsbiskopen Gisslos, som räckte i 43 år (1115—1158), eller ock i hans närmaste efterträdares.
Källa: Project Runeberg ·