Gotlands land och folk

2SS Svenska rättegångssättet införes på Gotland.

Under dessa tre år gjordes allt hvad göras kunde att åter uppväcka den tillgifvenhet för Danmark, som var på väg att inslumra, men som nu fick nytt lif. Ånyo infördes danska språket, danska seder och ordningar och de svenska inrättningarne afskaffades. När, efter dessa år, Danmark blef tvunget att återlemna Gotland, måste man börja arbetet ånyo. Genom dessa tredubbla brytningar uppkom ett virrvarr, en förbistring, som varade någon tid och alstrade hos många ett partihat, som vid sina tillfällen bjärt trädde fram i dagen och gjorde att, särdeles bland presterna, tvänne partier, ett svenskt och ett danskt, stodo mot hvarandra samt gerna sökte bereda hvarandra skada och skymf. Först inemot medlet af 1700-talet försvann detta derigenom, att danska partiet småningom gick under och landet blef helt och hållet svenskt. Samma dag som amiral Ulfsparre utnämndes till guvernör öfver Gotland, den 22 September, utfärdades instruktion för honom, deruti han anbefaldes att i Kalmar låta inskeppa öfverste von Knorrings regemente af 1200 man och öfverföra det till Gotland som garnison. Särskildt skulle han lägga sig vinn om att visa mildhet och hofsamhet mot inbyggarne. Kort derefter sändes riksrådet och amiralen Erik Ryning till Gotland att mottaga hyllningen. Jemte Ulfsparre skulle han taga kännedom om de skatter ön utgjort till Danmark, bese skansar, hamnar m. m. och deröfver afgifva relation. De danske embetsmän, till hvilka man kunde sätta förtroende, skulle man tills vidare låta qvarblifva i tjenst. Följande året sändes ingeniör Meyer till Gotland att upprätta en karta öfver ön och utse plats för en befästning, hvarjemte kommissarier hitsändes för att införa svensk lag och ordning. Dessa kommissarier voro, utom Åke Hansson Ulfsparre, sekreteraren Nils Ruth och Daniel Behm. Deras instruktion, af den 7 April 1646, ålägger dem att «vända sig till justitieväsendet och söka introducera med godt manér vår svenska rätt, så ock rättegångsprocess och ordinantzie». Ting skulle hållas blott 3 à 4 gånger om året. Kommissarierna skola tillsätta den, som i prima instantia skall föra justitien (häradshöfdingen), ifrån hvilken appellation (vad) skall ske till lagmannen; ifrån stadens magistrat skulle appelleras till hofrätten. Häradsfogdar skulle tillsättas. En ny resolution af den 29 Maj s. å. påbjuder att öfver föröfvade missgerningar ej finge ransakas längre tillbaka än 10—12 år samt att alla mål, hvilka hänskjutits till konungen i Danmark, skulle göras anhängige inför Svea hofrätt. För öfrigt bibehölls allt vid den af Kristian 4