Sida 290
20. Gotland under Sverige såsom en svensk provins
290 Tjärukompaniet. Lummelunds bruk,
antal strandridare. Nyssnämnde år stiftades ett «Tjärukompani», hufvudsakligen bestående af Visby borgare, afsedt att draga vinsten af handeln med öns vigtigaste exportartikel, tjäran, från fremlingar till staden. Privilegiet för detta handelssällskap utfärdades den 22 November 1649 och dess verksamhet skulle börja den 1 Maj 1650; men de väntade resultaterna ville ej infinna sig. I en böneskrift anhålla borgrarne 1653 om kompaniets upphäfvande, »emedan för dess skull den fattige måste sälja tunnan för 14 1/2 daler s. m., den han eljest af fremmande kunde få byta jemnt om med en tunna salt, råg, korn eller malt», äfven intressenterna sjelfva, med undantag af tre eller fyra, gerna se att kompaniet upphäfves, «ty deras pengar måste stå i kassan, dem de eljest till sin profit bruka kunde; sin tjära kunde de äfven lättare föryttra än genom direktörerna». T ett memorial af arfprinsen Karl Gustaf till sekreteraren Sylvius befalles denne att hos drottningen insistera om kompaniets afskaffande, emedan participanterna ej kunna åstadkomma ett kapital stort nog att inlösa den tjära, landet årligen utgifver (Bidrag till Gotlands historia under åren 1645 —1654, akademisk afhandling af August Gahne, Sthlm 1857).
Vid samma tid anlades Lummelunds Jernbruk af handelsmannen Kristofer Nyman från Stockholm, som 1649 kora till Gotland och då hade der en «vantefabrik» och för dess bedrifvande schäferi, hvarför han erhöll Fårön med dess räntor och fem års tullfrihet för sina tillverkningar. Genom bref af d. 24 April 1650 fick han på arrende Forsa, Lummelunds, Bro och Rute ting. Emot åtnjutande af inkomsterna från dessa ting skulle han förse garnisonen på Visborg med kläde. 1651 var jernbruket i gång, ty ett frihetsbref för detsamma till Nyman af den 20 Oktober s. å. förekommer. Genom generalguvernören Seved Båths resolution af den 6 April 1663 lemnades honom ytterligare förmåner till jernbrukets bättre fortsättande. Bland annat fick han på sex års tid bruka och nyttja de till bruket anslagna gårdar utan ränta eller afgift (G. Lindström, Bidrag till historien om Gotland såsom hörande till drottning Kristinas underhållsländer, akad. afhandl., Ups. 1854). Bruket hade tvänne masugnar, en i Kappelshamn och en i Lummelund. Malmen hemtades från Utö grufva. Så sökte man få en ny sakernas ordning införd på Gotland och der väcka nytt lif och rörelse, men framgången svarade ej mot förväntningarne och rörelsen fortfor att vara lam och obetydlig.
Åren 1653—54 gick revision eller jordransakning öfver Gotland, och gårdarna, förut upptaxerade i markeley (markelega), sattes
Källa: Project Runeberg ·