Sida 13
Associationslagar
fått den skämtsamma biformen pubak. Härtill kan fogas slöbak och en mängd andra liknande bildningar i det ostyriga slangspråket, hvarest denna afledning -bak tycks vara ganska på modet.
Först under medeltiden utbildade sig böjningstypen bo — bodde — bott, strö — strödde — strött. Den har således ej några så vidare ärevördiga anor att åberopa, utan den är också en rätt plebejisk uppkomling. Icke dess mindre har den så småningom kommit sig upp, ja kommit upp i smöret och blifver nu för hvar dag allt fetare och frodigare. Redan för länge sedan ombildade den de gamla flå — flo(g) — flagit, två — tvo(g) — tvagit till flå — flådde — flått, två — tvådde — tvått etc., och nu håller den som bäst på att förvandla det gamla slå — slo(g) — slagit till slå — slådde — slått. Dess attraktionskraft är till och med så stark, att en mängd andra starka verb nu börjat på att dansa efter dess pipa. Ej så sällan få vi nämligen höra sådana oerhörda böjningar som be — bedde — bett, ge — gedde — gett, ta — tadde — tatt, dra — dradde — dratt, bli — blidde — blitt o. s. v. Ännu ha visserligen dessa hypermodärna former bedde, tadde, blidde etc. ej torts visa sig i det vårdade talspråkets och skriftspråkets omsorgsfullt städade mottagningsrum, ehuru de redan nu grassera som riktiga ostyringar och sannskyldiga ligapojkar i barnkamrarna och på bakgatorna. Men: »en gång kommer den dag, då det heliga Ilios faller» och en gång randas väl äfven den dag, då dessa brackiga uppkomlingar varda med krus och bugningar på det förbindligaste välkomnade i den högre societetens eleganta salonger.
Dylika lifskraftiga böjningstyper som denna äro liksom språkliga epidemier, af hvilka det ena ordet efter det andra blifver angripet och — om man så vill — vanstäldt. Men detta endast under den förutsättning, att de af en eller annan orsak äro mottagliga för denna smitta. Därför är det också endast verb och endast vissa verb, som attraheras af den nu senast nämnda konjugationstypen.
Inom substantiven huserar bland andra till ex. deklinationen kruka — krukor, hvilken ombildat skole — skolar,
Källa: Project Runeberg ·