Sida 14
Associationslagar
skare — skarar till skola — skolor, skara — skaror o. s. v. Ännu stå tveksamma på skiljovägen stadga — stadgar, lusta — lustar med så att säga den ena foten på mansidan och den andra på kvinnosidan, likasom de befunne sig på midtelgången i en landskyrka och ej rätt visste, på hvilken sida de slutligen skulle sätta sig, under det att grädde och grädda, ande och anda åter fattat det förståndiga beslutet att sluta sig till båda partierna. Men ingen kan ju i längden på samma gång tjäna två herrar utan att göra sig skyldig till tvetalan och därför har också hvartdera af dessa ord måst finna sig i att samtidigt spela två skilda roller i språkets sällskapsspektakel. På öfvergångsstadiet från ett till två ord står i viss mån ännu ande — anda (till ex. andan i en mening, draga andan, anden är evig, andedräkt, andeväsen), men två till både form och betydelse skilda ord äro obestridligen grädde och grädda (till ex. grädden på mjölken och gräddan i samhället).
Inom adjektiven huserar komparationstypen skön — skönare och gör allt hvad den kan för att fullkomligt utrota sin svagare motståndare ung — yngre, och gång på gång har denne senare också fått afträda det ena adjektivet efter det andra åt den förre.
Det är helt naturligt i allmänhet de talrikast representerade flexionstyperna, som ega den starkaste dragningskraften. Men detta är ingalunda alltid fallet. Till den ofvannämnda konjugationen bo — bodde — bott, strö — strödde — strött höra ej synnerligen många verb och likväl griper den omkring sig allt hvad den hinner. I den språkliga liksom i den politiska världen kan stundom äfven minoriteten vinna en och annan seger. En så ytterst fåtaligt företrädd böjning som till ex. hand — händer, rand — ränder har lyckats draga till sig det fsv. brand(er) — brandar och ombilda det till brand — bränder. De starka verben ha redan länge varit ett bortdöende släkte, men ännu äro de likväl så lifskraftiga, att de, som sagdt, omvandlat det svaga pret. stridde till det starka stred. Och i mera vulgärt och själfsvåldigt språk kan stundom på skämt bildas sådana
Källa: Project Runeberg ·