Read Runeberg

Grunddragen af modersmålets historia

Originalsida 188
Originalsida 188
Originalsida 188
Originalsida 189
188–189

Sida 188

Runinskrifter

trädesvis Geijer — stundom lyckas att på ett i sanning underbart sätt anslå den rätta fornnordiska klangen.

Redan i förra hälften af vårt århundrade kunna vi dock säga, att en verklig svensk språk- och fornforskning åter börjar uppstå. På runologiens område hafva svenskarne Johan Gustaf Liljegren (1789—1837) och Richard Dybeck (1811—1877) förvärfvat sig ett aktadt namn, och samtidigt börjar vårt språks äldre historia studeras af dansken Matthias Petersen (1791—1862) och norrmannen Peter Andreas Munch (1810—1863). Det är emellertid egentligen först genom Johan Erik Rydqvists (1800—1877) epokgörande verk Svenska Språkets Lagar (1850—1874, sista delen utgifven af K. F. Söderwall 1883), som en fast grund för den svenska språkforskningen lägges, samtidigt med att Karl Johan Schlyter (1795—1888) i sitt väldiga arbete Corpus juris Sveo-gothorum antiqui (1827 —1877) utgifver alla våra gamla landskapslagar.

Bland de främsta målsmännen för närvarande för den svenska språkforskningen må bland andra nämnas norrmannen Elseus Sophus Bugge — en af de mest framstående språkforskare och runologer hela den bildade världen för närvarande kan uppvisa —, samt svenskarne Knut Fredrik Söderwall, Leopold Fredrik Alexander Läffler, Adolf Gotthard Noreen, Axel Kock, Fredrik August Tamm, Johan August Lundell m. fl. m. fl.

Den store Gustaf II Adolfs vackra framtidsdröm är nu omsider vorden en verklighet. Genom Gustaf den III:es sångarskola och än mera genom vår andra litterära storhetstid under förra hälften af detta sekel har vårt modersmål fått en egen litteratur, som måhända kan göra det jämstäldt med det latinska tungomålet. Och nu söka vi äfven vårda, akta och bevara alla våra fornminnen, ej allenast våra runinskrifter, utan också våra gamla husgeråd, vapen och bohag — börja nu ändtligen omsider få blicken öppen för det värde de ega för vår kännedom om vårt folks forntida lif. Nu råder det ock en liflig verksamhet på alla den nordiska filologiens och språkvetenskapens områden — i arkeologi, runologi, lexikografi, grammatik, dialektologi etc. etc.

Källa: Project Runeberg ·