Sida 19
Betydelseförändringar
betyder detta ord helt enkelt käring. De sv. orden kvinna och kona äro ursprungligen blott varianter af ett och samma ord. Nära besläktadt härmed är det got. qens (= kvinna, hustru), hvarmed sammanhänger det eng. queen (= drottning). Det lat. infans ('icke talande') har gifvit upphof till det fr. enfant (= barn), men äfven till vårt lånord infanteri. För att i någon mån förstå denna betydelseöfvergång kunna vi påminna oss, huru Tegnér i sin allbekanta dikt låter Karl XII ropa till sina bussar: »Friskt mod, I gossar blå!» Det got. haims betyder by, men det motsvarande isl. heimr betyder intet mindre än värld, hvadan ock heimskringla betecknar världskretsen, 'orbis terrarum'. I vårt språk har åter detta ord nu mera en mycket anspråkslös betydelse, nämligen hem, men i våra gamla landskaps lagar har det ännu kvar samma betydelse som i isl. I Upplandslagen ha vi t. ex. den ofta upprepade frasen »föþis þæt barn ok i hem komber», d. v. s. kommer till världen. En afledning häraf är adjektivet hemsk. Betydelsekedjan, som skulle förena detta ord med hem, vore ungefär följande: 'den som sitter hemma och rufvar i spiseln' — 'den som därför är oerfaren och tafatt, då han kommer ut i världen' — 'den som därför ock gör ett främmande, besynnerligt, underligt intryck' — 'den som till följd däraf uppväcker ett nyfiket intresse, är intressant och konstig' — 'den som då ock kan liksom locka en med det obekantas, det underbaras tjuskraft' — den som väcker liksom allt mystiskt och oklart en viss obestämd fruktan och räddsla, gör med ett ord ett både underligt och hemskt intryck.
Med sådana exempel för ögonen torde det ej heller vara något förvånande, att ett och samma ord stundom kan få alldeles motsatta betydelser. Så betyder t. ex. grina som bekant både gråta och skratta, ty i båda fallen förändras eller förvridas anletsdragen mer eller mindre. I samband härmed kan nämnas, att det ty. grüssen (= hälsa) är nära befryndadt med vårt gråta. Den gemensamma grundbetydelsen torde därför ha varit: skrika till, ropa till på grund af någon häftig sinnesrörelse, vare sig af glädje eller smärta. Liknande är förhållandet mellan det got. goljan (= hälsa) och vårt gala.
Källa: Project Runeberg ·