Sida 252
Sandström ...
dubbla rader af korintiska pelare, myntet, börsen, S:t Ignatius' nya kyrka och »college», hvilket sistnämnda rymmer 4,000 personer, flere präktiga banker och andra affärshus samt sju teatrar. Staden är särskildt berömd för sina stora och präktiga hotell, af hvilka det förnämsta, Palace Hotel, sju våningar högt, med rum för öfver 1,200 personer, lär hafva kostat 3,250,000 doll. Bland stadens parker och öppna platser intages främsta rummet af Golden-gate-park, vid inloppet till hamnen, med ett ytinnehåll af 425 har (omkr. 5 km. i längd och 0,8 km. i bredd). Derifrån har man den skönaste utsigt öfver Stilla hafvet. Andra parker äro City garden och Woodward gardens. I närheten af hafvet, vester om staden, ligger det berömda Cliff House, innevånarnas förnämsta förlustelseställe. På ringa afstånd från hotellet ligga flere stora klippor i hafvet, på hvilka hundratals själar tumla om och sola sig, stadsbornas älsklingar och fridlysta för jagt. Lore-Mountain-kyrkogården är berömd för sin skönhet. S. F. anses också allmänt för den skönaste staden i Förenta staterna och tillika den, i hvilken det för den europeiske främlingen är angenämast att vistas. Klimatet är mycket mildt och under sommaren aldrig tryckande hett; snö faller ytterst sällan. -- Staden genomskäres i alla riktningar af spårvägar. Äfven hafva linbanor (wire cable roads) kommit till mycken användning, beroende på stadens terrängförhållanden. S. F. bildar ändpunkten för två stora jernvägslinier, »Union and Central Pacific», (som egentl. slutar i Oakland) och »Southern Pacific», under det en tredje, »Atlantic and Pacific», sänder en bibana till staden från Mohave. -- Stadens folkmängd, som år 1850 uppgick till 34,000, år 1860 till 56,802, år 1870 till 149,473 och år 1880 till 233,956, uppskattades år 1885 till 275,000. Bland innevånarna äro främlingar talrikt representerade; i synnerhet bor der ett stort antal irländare, tyskar och engelsmän äfvensom kineser, hvilka sistnämnda utgöra icke mindre än 30,000. Denna befolkning af främmande börd bidrager i hög grad att gifva staden den kosmopolitiska, mera fria och glada prägel, som utmärker den i jämförelse med Förenta staternas öfriga storstäder.
År 1886 hade S. F. 61 offentliga och 120 privatskolor (deribland 15 »colleges»), 18 offentliga bibliotek, 3 konstgallerier, 100 kyrkor eller kapell (70 protestantiska, 19 romersk-katolska, 1 grekisk-katolsk, 7 synagogor), en stor mängd välgörenhetsinrättningar af alla slag, 8 kyrkogårdar, 18 dagliga, 42 vecko- eller halfvecko-, 22 månatligen utkommande tidningar eller tidskrifter. -- Exporten sjöledes uppgick år 1887 till omkr. 91 1/2 mill. doll. och importen s. å. till omkr. 72 1/2 mill. doll. 851 fartyg om tillsammans 995,064 tons anlöpte hamnen; 819 fartyg om 913,843 tons gingo ut ur densamma. Regelbunden ångbåtsförbindelse existerar mellan S. F. samt mejikanska. amerikanska, australiska, havaiska, japanska och kinesiska hamnar äfvensom med britiska Columbia. 1886 egde S. F. 69 banker och 22 sparkassor. 1875 voro 18,000 personer sysselsatta i fabriker och industriella anläggningar, och produktionsvärdet uppgick då till 40 mill. dollars. 1885 hade personantalet stigit till 38,919 och produktionsvärdet till 86,417,200 doll.
San Francisco de Campeche. Se Campeche.
San Fratello, stad i italienska prov. Messina, på Sicilien, 7 km. från Tyrrhenska hafvet. 7,953 innev. (1881). Staden anlades af lombarder under Roger I, hvarför innevånarna ännu tala en munart olik landtbefolkningens. I närheten ligger grottan San Teodoro, bekant for sina lemningar från den iberiska tiden.
Sangallo, toskansk konstnärsslägt. -- 1. Giuliano da S., arkitekt och bildhuggare, f. 1445, d. 1516, var en af den senare ungrenaissancens mästare i Florens, en bland dem, som bildade öfvergången till den högsta blomstringen. Af hans verk finnas i Florens en vacker klostergård till S. Maria Maddalena de' Pazzi, ehuru med underliga joniska pelare (dock efter ett i Fiesole funnet antikt kapitäl), vidare Palazzo Gondi, berömdt för sin pittoreska gård, men »i detaljbildningen snarare värdigt en guldsmed än en arkitekt» (Burckhardt), möjligen också Pal. Antinori, derjämte en villa, Poggio a Cajano, byggd åt Lorenzo Magnifico, samt enligt nyaste påstående grunddragen till sakristian i S. Spirito, ett af de vackraste mindre kyrkobyggnadsverk i Florens. I Prato. n. v. om Florens, utförde han den lilla kyrkan Madonna delle Carceri, såsom grekiskt kors med tunnhvalf och kupol, en byggnad af utmärkt verkan. Med orätt har man tillskrifvit honom fasaden till S. Maria dell' Anima i Rom. Deremot eger Rom att uppvisa ett af de vackraste trätak, utfördt af honom, nämligen det flata taket i S. Maria maggiore, rikt och dock måttfullt prydt med guldornament på hvit grund. För öfrigt utförde han, bland mindre dekorativa verk, tvänne grafvardar i S. Trinità (Florens), med relief med motiv från antika sarkofager. Slutligen eger man af honom i behåll 2 band teckningar efter antika byggnader. --
2. Antonio da S. d. ä., den förres broder, arkitekt, f. 1455. lefde långt in i högrenaissancens tid och var mest verksam utom Florens. Hans hufvudverk är den efter 1518 uppförda kyrkan Madonna di S. Biagio i Montepulciano, hvilken liknar broderns Madonna delle Carceri, men är mera utvecklad och, under inflytande af Bramantes utkast till S. Peter i Rom, liksom öfversatt på högrenaissancens klassiska formspråk (kupolen t. ex. stödd på en cylinder med smärta korintiska pelare). I samma stad finnes af honom Pal. Cervini och hans eget hus (1518) samt Pal. Bellarmini. I San Savino, der han lefde senare, uppförde han flere palats, bl. a. Pal. Communale och Loggia de' Mercanti, i Arezzo kyrkan dell' Annunziata och i Cività Castellana fästningen. Han dog 1534.
3. Antonio da S. d. y.; arkitekt, f. 1482, hette egentligen Antonio Cordiani (icke Picconi, som Vasari påstår), de förres syskonbarn, var en af Bramantes förnämste lärjungar
Källa: Project Runeberg · ·
