Sida 268
Santalsyra ...
der. Öns kuster höja sig ända till 578 m. (S:t Elias) öfver hafvet, sakna all vegetation och äro ytterst otillgängliga. Innevånarna, som beräknas till omkr. 15,000 (1879), bo i små byar, hvilka liksom svalnästen haka sig fast på klipporna. De äro till största delen grekiska katoliker och lefva hufvudsakligen af de produkter, vin, bomull och sydfrukter, som den i öns inre mycket fruktbara jordmånen frambringar. Särskildt vinet (»vino santo») är förträffligt och exporteras i myckenhet till Odessa, derifrån öboarna i stället hemta säd. Hufvudstad är Thera, belägen på vestra kusten, med omkr. 700 innev. Man har på S. funnit bostäder från stenåldern äfvensom ruiner från den grekiska antiken. Ön tillhörde venezianerna intill 1566, då den eröfrades af turkarna. F. n. bildar den tillika med Amurgo och några närgränsande öar eparkien Thera.
Santorio Santoro (Sanctorius Sanctorinus), italiensk anatom och fysiolog, död 1636 som professor i Padua, var förelöpare till den iatrofysiska skolan och upptäckte den omärkliga utdunstningen af menniskokroppen (perspiratio insensibilis), efter att i trettio år hafva sysselsatt sig med vägningar af denna kropp under olika förhållanden. F. B.
Santos. 1. (Los Santos de Maimona). Stad i spanska prov. Badajoz, station på Sevilla-Merida-banan. 6,106 innev. (1877). Staden eger yllemanufakturer och koppargrufvor. -- 2. Stad i brasilianska staten São-Paulo, belägen på norra sidan af ön São Vicente, i en skogrik, men osund trakt. Omkr. 12,000 innev. Staden är väl byggd, har ett stadshus, en arsenal, ett hospital, flere kyrkor och kloster. Med sin hamn är den station för några af Tysklands och Englands transatlantiska ångbåtslinier samt näst Rio de Janeiro Brasiliens förnämsta exportort för kaffe.
Santvoort, Dirck Dircksz, utmärkt holländsk porträttmålare, född i Amsterdam 1610, död der 1680. Flere ypperliga taflor af hans hand finnas i Amsterdams museum, hvaribland ett verkligt mästerverk, Förestånderskorna för Amsterdams spinnhus, måladt 1638. O. G-g.
San Yorge, en ö bland Azorerna (se d. o.).
Sanz del Rio, Juliano, spansk lärd, f. 1814, d. 1869 som föreläsare i filosofiens historia vid Madrids högskola, utgaf en mängd djupsinniga och svårforstådda filosofiska arbeten. Han hade som filosof bildat sig företrädesvis i tysken Krauses skola, men höjde sig till en sjelfständig åskådning. För den filosofiska forskningen i Spanien var hans verksamhet af stor betydelse.
Sanzio, Raffaele. Se Rafael.
São [saung], Port. (af Lat. sanctus), helig (mest framför namn).
São Antão [saung antaung], den nordvestligaste af Kap-Verde-öarna. 719,6 qvkm. 20,507 innev. (1878). Ön, hvars högsta topp, Pão do Açucar, uppnår 2,250 m. höjd, är svårtillgänglig, men fruktbar. Hufvudstad: Santa Cruz, med omkr. 6,000 innev.
São Carlos de Campinas [saung] l. Campinas, stad i brasilianska staten São Paulo, belägen på en högslätt, vid jernvägen till São Paulo och Santos. Omkr. 12,000 innev. Staden, som är välbyggd, är medelpunkten för en stor kaffe- och sockerrörsodling.
São Francisco [saung]. 1. Flod i Brasilien, upprinner under 20° 20' s. br. i södra delen af staten Minas Geraes, flyter i nordlig riktning genom staten Bahia och derefter i östlig på gränsen till Pernambuco samt mynnar ut i Atlantiska oceanen mellan Alagoas och Sergipe. Längd 2,886 km. Flodområde 644,236 qvkm. I sitt öfre lopp är S. segelbar på en sträcka af 1,500 km., hvarefter vidtager en serie vattenfall, bland hvilka Paulo-Affonso-katarakterna räknas som de största på jorden näst Niagara. -- 2. Ö tillhörande brasilianska staten Santa Catharina. Omkr. 10,000 innev. Sundt klimat och fruktbar jordmån.
São Leopoldo [saung], tyskt kolonialområde, beläget inom brasilianska staten Rio Grande do Sul. 303 qvkm. Omkr. 30,000 innev. Majs, vin, tobak, bönor m. fl. produkter odlas med framgång. Tillverkning af lädervaror. Stad, São Leopoldo, grundad 1824. Omkr. 4,000 innev.
São Luiz de Maranhão [saung luis de mara'njå]. Se Maranhão.
São Luiz de Paranahyba. Se Paranahyba 3.
São Miguel [saung mighel]. Se San Miguel 2.
Saône [sån]. 1. (I forntiden Arar, sedermera Sauconna.) Biflod till Rhône, upprinner på Monts Faucilles (depart. Vosges) 396 m. öfver hafvet. Under sitt mot s. v. riktade lopp flyter den förbi städerna Port-sur-Saône, Gray, Auxonne, S:t-Jean-de-Losne, Seurre, Verdun-sur-le-Doubs, Châlon, der riktningen blir rakt sydlig, Tournus, Mâcon och Trévoux samt förenar sig vid Lyon med Rhône. S. upptager bifloderna Lanterne, Durgeon, Oignon, Doubs, Seille, Reyssouse m. fl. från v. samt Amance, Salon, Vingeanne, Tille, Ouche m. fl. från h. Längden utgör 455 km., deraf 314 segelbara, och flodområdet 29,580 qvkm. Vid Gray blir S. segelbar. Genom Canal-du-Centre står den i förbindelse med Loire, genom Burgund-kanalen med Seine och genom Rhône-Rhen-kanalen med Rhen. -- 2. Saône-et-Loire [sån-e-loar], departement i sydöstra Frankrike, bildadt af delar af den forna provinsen Burgund, begränsas af depart. Côte-d'Or, Jura, Ain, Rhône, Loire, Allier och Nièvre. Areal 8,552 qvkm. 625,885 innev. (1886). Departementet är fruktbart, ehuru fyldt af bergförgreningar från Côte d'Or och Monts de Charolais. Det genomflytes af Loire, Arroux, Saône, Doubs och Seille och eger förträffliga betesmarker. De förnämsta produkterna äro vin, hampa och frukt. Brunsten, byggnadssten och marmor brytas. Den vigtigaste industrien är jerntillverkning, hvilken i Oreuzot, som tillika är ett af Frankrikes största koldistrikt, bedrifves i storartad skala. Derjämte märkes tillverkningen af glas, papper, kemiska produkter, lergods och lärft. S. är indeladt i 5 arrondissement: Autun, Châlon-sur-Saône, Charolles, Mâcon och Louhans. Hufvudstad: Mâcon. -- 3. Haute-Saône [åt-sån], departement i östra Frankrike,
Källa: Project Runeberg ·
