Sida 338
Schlegel ...
betesmarker och ödeland samt 28,8 proc. skogbevuxen mark. Fruktbar jord finnes i synnerhet i Oders dalgång, på bergssluttningarna mellan Liegnitz och Ratibor samt i grefskapet Glatz. Minst fruktbara äro de egentliga bergstrakterna samt den nordligaste delen af provinsen och en större del af landskapet öster om Oder. Hvete, korn och hafre odlas i stor myckenhet, derjämte äfven bokhvete, rotfrukter, hampa, tobak och handelsväxter samt i vissa distrikt frukt och vin. På barrskog finnes i synnerhet vesterut riklig tillgång. -- Landets mineraltillgångar äro särdeles stora; jern-, zink-, blymalm finnas i mängd äfvensom galmeja, kadmium, silfver, kopparmalm, svafvelkis, vitriol och brunkol. De öfverschlesiska stenkolslagren äro de största i Tyskland, och stenkolen täfla med de bästa engelska. S:s industri är af stor omfattning. Cement, krukmakaregods, porslin, glas m. m. tillverkas; vidare finnas jerngjuterier, maskinfabriker, kemiska fabriker samt fabriker för tillverkning af bleckvaror och husgeråd af alla slag. Textilindustrien är af den största betydelse; spinnerier, linne- och ylle-manufakturer finnas i mängd äfvensom pappersfabriker. Handeln är liflig samt befordras af ett jernvägsnät om 3,010 km. längd (1885) och af naturliga vattenvägar. -- Befolkningens antal uppgick 1885 till 4,112,219 pers., deraf omkr. 78 proc. tyskar och 22 proc. slaver samt 1,897,002 protestanter, 2,156,578 romerska katoliker (öfvervägande i Öfre Schlesien och grefskapet Glatz), 7,048 andra kristna, 51,481 judar och 110 andra. -- I administrativt hänseende ar landet deladt i tre regeringsområden: Breslau, Liegnitz och Oppeln med resp. 24, 21 och 19 kretsar. Till tyska riksdagen sänder S. 35 medlemmar. I Preussens andra kammare är det representeradt af 65 ombud, i första kammaren af 53 medlemmar. Provinsen eger 1 oberlandesgericht i Breslau, under hvilken sortera 14 landgerichte och 123 amtsgerichte. Den evangeliska landskyrkans angelägenheter förvaltas af ett konsistorium i Breslau. Katolikerna lyda under den eximerade furstbiskopen i Breslau, med undantag af grefskapet Glatz och distriktet Katscher i Öfre S., af hvilka det förra lyder under ärkebiskopen af Prag, det senare under ärkebiskopen af Olmütz. Provinsialregeringens säte är staden Breslau, den andra i ordningen hvad storleken beträffar af Preussens städer. Af bildningsanstalter eger S. ett betydande antal: universitet i Breslau, 37 gymnasier, 9 realgymnasier, 2 högre realskolor, 2 progymnasier, 3 realprogymnasier, 5 högre borgareskolor, 1 pedagogik, 29 offentliga högre och lägre flickskolor, 18 skollärareseminarier, 4,070 offentliga folkskolor m. m.; dessutom finnas 3 döfstuminstitut, 6 landtbruksskolor, 5 trädgårdsskolor, 1 konstskola, 4 handelsskolor, 2 krigsskolor m. m. (1883). Om Schlesiens historia se Schlesien, hertigdöme.
2. Ett till Österrikisk-ungerska monarkien hörande »kronland» med titel hertigdöme, beläget mellan preussiska provinsen S. samt Mähren, Ungern och Galizien. Af mähriska området Mistek delas det i 2 delar. Areal 5,146,85 qvkm. Landet är till största delen uppfyldt af berg; i sydöst utbreda sig Karpaterna och i nordvest en gren af Sudeterna; blott få dalar och några fruktbara slätter förekomma. S. vattnas af Oder och Weichsel samt deras bifloder Oppa, Mohra, Ostrawitza, Olsa, Bielau, Steina och Biala. Klimatet är friskt, men rått; medeltemperaturen är + 8° C. Jordmånen är fruktbar endast på slätterna. Af arealen äro 47,1 proc. åker, 17,4 trädgårdar och ängsmark,. 30,7 proc. skogbärande mark, 1,6 betesmarker och 3,2 proc. improduktiv mark. De vigtigaste produkterna äro spanmål, potates. klöfver, lin, hvitbetor och frukt. Boskapsskötseln står på en tämligen hög ståndpunkt. Af stor betydelse är ost- och smörtillverkningen, äfvensom fjäderfäskötseln, jagt och fiske. Bergsbruket lemnar goda stenkol och mycket jern samt dessutom koppar, bly, zinkblende, alun och vitriol. Industrien är mycket liflig. Särskildt må nämnas tillverkningen af jernvaror och maskiner, kläde, damast-, linne- och bomullsvaror; vidare tillverkas läder, vagnar, kemikalier, porslin m. m. Till följd af den högt utvecklade industrien är äfven handeln mycket liflig. Jernvägar och goda landsvägar främja samfärdseln. -- Befolkningen uppgick 1887 till 590,478 personer, deraf ungefär hälften tyskar, knappt en femtedel böhmare, mährare och slovaker samt återstoden polacker. De fleste äro katoliker, ungefär en sjundedel protestanter och omkr. 8,000 judar. Katolikerna lyda dels under ärkebiskopsstiftet Olmütz, dels under furstbiskopen i Breslau. Protestanterna hafva en superintendentur i Brünn. För bildningen sörja 4 högre gymnasier, 1 realgymnasium, 4 högre realskolor, 472 folkskolor, lärare- och lärarinneseminarier m. m.
Historia. I äldsta tider beboddes S. af lygier och qvader, hvilka dock sedermera till stor del undanträngdes af slaviska stammar. Dessa kallade landet Zlezia eller Zlesana, enligt några efter en af Oders bifloder, Sleza, enligt andra efter ordet Zleond, hvarmed de benämnde de i bergen qvarboende germanerna. I början af 10:de årh. lades landet under Polens öfverhöghet, men styrdes af egna hertigar, tillhörande piasternas slägt, af hvilken kristendomen infördes omkr. 965. Först genom ett fördrag af 1163 afstod den polske konungen Boleslaw IV S. till de tre bröderna Boleslaw, Mieczislaw och Konrad, hvilka grundade hertigdömena Breslau, Teschen och Glogau samt genom att inkalla tyska kolonister och införa tysk lag och rätt främjade landets germanisering. Från deras efterkommande härstammade en mängd regerande furstelinier, bland hvilka, särskildt märkas de öfre och nedre schlesiska linierna. Till den senare hör Henrik I den skäggige, som efter segerrika krig blef regent i Polen 1235. För att mot Polens angrepp värna det mellan 17 furstar styckade S. vände sig de schlesiske herrarna till Böhmen och erkände dess länsöfverhöghet omkr. 1329. Jämte detta land ställdes hela S. i nära beroende af huset Habsburg 1526, ehuru huset Brandenburg genom en arfförbrödring af 1537 allt framgent gjorde anspråk på vissa områden. De
Källa: Project Runeberg · ·
