Sida 426
Sekular ...
senare språkbruket alltmer blifva det rådande. Såsom bestämdt begränsad teknisk term förekommer namnet sekundärskolor (sekundärschulen, écoles secondaires) egentligen blott i Schweiz. Det betyder der högre folkskolor, afsedda för sådana lärjungar, som efter genomgående af den dagliga folkskolan (die alltags-schule, 6--12 år) fortfarande vilja hafva daglig undervisning. Dessa skolors ändamål är att fortsätta den i primärskolan meddelade undervisningen samt tillika att för enskilda lärjungar möjliggöra inträdet i högre läroanstalter, företrädesvis i realskolorna (die industrieschulen). Såsom lärare vid sekundärskolorna användas primärskollärare, som tjenstgjort minst ett år vid folkskolan och under minst två år idkat universitetsstudier. -- I Nord-Amerikas Förenta stater meddelas motsvarande undervisning (the secondary instruction) vid de s. k. »highschools» samt vid deras privata motsvarigheter, »seminaries» och »academies». Frv Brg.
Sela, ett i Davids psalmer och profeten Habakuks bok förekommande ord, som anses beteckna en final i det musikaliska föredraget.
Selache, zool. Se Brygd.
Selachii, zool. Se Broskfiskar.
Seladon. Se Celadon.
Selaginella P. B., bot., ett från Lycopodium (se d. o.) afsöndradt slägte, som kännetecknas derigenom att det har två slags sporer (mikrosporer och makrosporer). I axets öfre del sitta många njurlika mikrosporangier, som innehålla en stor mängd mycket små sporer, men i axets nedre del finnas makrosporangier, som hvardera innehålla blott 4 stora sporer. De förstnämnda sporgömmena öppna sig med 2 skal, de senare med 4--6. I Sverige förekommer S. spinulosa Al. Br., smålummer, dvärglummer, en liten, nedtill grenig, glatt, gulgrön växt, som har upprätta, axbärande grenar samt glest taggsågade eller taggigt tandade blad. Den förekommer på fuktiga ställen och vid stränder. I växthus odlas ofta S. hortensis (krausseana), som bildar vackra ljusgröna eller gulgröna, tuflika mattor. O. T. S.
Selam, Arab., muhammedanskt helsningsord. En muhammedan helsar en annan med selam aleik, »frid vare med dig», och får till återhelsning aleik es-selam, »med dig vare frid». Med anledning deraf att man plägat sända blommor som helsning har ordet selam också fått betydelsen af blomsterspråk.
Selam-lik. Se Harem.
Seland, Saeland, kamer., ett i Ångermanland användt mått på jordvidder. 24 seland utgöra ett gärdemantal.
Selander, sjöv. Se Galér.
Selander, Nils Haqvin, astronom, kommunalman, född d. 20 Mars 1804 i Vibyggerå socken i Ångermanland, blef 1821 student i Upsala, 1827 filos. doktor (magister) primus och 1828 docent i teoretisk astronomi. Efter en tvåårig utländsk resa som bysantinsk stipendiat förordnades han 1833 till adjunkt vid Vetenskapsakademiens observatorium samt utnämndes 1837 till samma akademis astronom, med professors titel, efter att hafva afböjt en kallelse till astronomiska professuren i Helsingfors. 1850 utnämndes han tillika till professor och lärare i astronomi vid topografiska kåren, hvilken befattning han innehade till 1869. Vid sidan om sin vetenskapliga verksamhet deltog S. i allahanda praktiska bestyr. Han tillhörde sålunda Vetenskapsakademiens förvaltningsutskott, i egenskap af sekreterarens ständige vikarie, samt var från 1844 akademiens representant vid ståndsriksdagarna. 1845 erhöll han plats i riksgäldskontorets styrelse, och 1854 utbytte han denna befattning mot den af bankofullmäktig. Efter statsskickets förändring, hvartill han medverkade, utsågs han af Vesternorrlands län till ledamot af Första kammaren. Dessutom var han från 1855 ledamot i försäkringsbolaget Skandias styrelse, från 1860 ledamot i direktionen öfver allmänna enke- och pupillkassan, från 1861 ledamot af direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk och af direktionen i sällskapet för vexelundervisningens befrämjande, hvarjämte han arbetade i åtskilliga af regeringen tillsatta komitéer. Upptagen på detta sätt af en mängd för vetenskapen främmande göromål, kom S. ej att motsvara de förväntningar man i hans yngre år ställde på honom som astronom. Det mest betydande af hans astronomiska arbeten är hans andel i det jordmätningsarbete, som på ryska regeringens bekostnad företogs i ändamål att åstadkomma en noggrannare bestämning af jordens figur (bekrifvet af den ryske astronomen Struve i »Arc du méridien de 25° 21' entré le Danube et la mer glaciale», 1857--60). För öfrigt offentliggjorde han de föreskrifna årsberättelserna om astronomiens framsteg äfvensom några smärre uppsatser i Vetenskapsakademiens tidskrifter. Han kallades 1833 till ledamot af Vetenskapsakademien, 1844 af Krigsvetenskapsakademien och Vetenskapssocieteten i Upsala samt 1845 af K. astronomiska sällskapet i London. Död i Stockholm d. 18 Juni 1870.
Selangor (Salangor), en under britiskt protektorat stående malajstat på vestra sidan af Malakka, 12,950 qvkm. Innevånarna, omkr. 50,000, voro fordom beryktade sjöröfvare. Hufvudstad är Kalang.
Selanik, turkiska namnet på Saloniki.
Selaön, ö i Mälaren, utanför staden Strengnäs, mellan Prestfjärden och Björkfjärden. Den är 13 km. lång och nära 10 km. bred samt omfattar tvänne socknar: Öfver-Selö och Ytter-Selö (se d. o.). Ön är mycket fruktbar samt rik på fornlemningar.
Selb, stad i bajerska regeringsområdet Oberfranken, i nordöstra Fichtelgebirge, vid Oberkotzau--Eger-banan. 5,098 innev. (1880), förnämligast protestanter. Odling af lin. Tillverkning af bomullsvaror, papper, porslin m. m.
Selbiz, Elisa, psevdonym för den tyska författarinnan Ch. S. L. W. Ahlefeld.
Selborne [-bårn], Roundell Palmer, earl of S., engelsk statsman, född i Mixbury i Oxfordshire d. 27 Nov. 1812, blef 1837 advokat i London och 1847 ledamot af underhuset, der han tillhörde det liberala partiet. 1861 utnämnd till
Källa: Project Runeberg ·
